Tuttfria möten

OK, det är 2007 och man får läsa det här. Mamma Marie har ammat sitt barn under ett möte med skattenämnden. Men ajabaja, då ringer skattenämndes ordförande upp för att försäkra sig om att hon inte skall amma dottern Tilda under kommande möte.

Varför? Är det brösten som är problemet eller tror de att Marie har gröt i huvudet av amningen och är oförmögen att fatta vettiga beslut? Det förstnämnda, med brösten, kan det väl inte vara med tanke på att man ser betyrligt mer hud bara genom att slå upp vilken kvällstidning som helst. Och det sistnämnda kan väl ingen mer än Annica Dahlström tro?

När jag läser om Marie fylls jag av djup tacksamhet över Försvarsberedningens ledamöter och sekretariat. De gjorde det möjligt för mig att närvara vid beredningens möten när mina söner var spädbarn och ammades, 2001 respektive 2003. Det var nämligen okej för dem och barnen var också tillfreds med detta arrangemang. När det var slutammat och barnen större, mer rörliga och högljudda, var det också slut med närvaron vid möten för deras del. Då tog pappaledigheten vid.

Jag satt inte och viftade med brösten vid bordet -vilken ammande kvinna gör det- utan drog mig såklart undan (lika mycket för sönernas och min egen skull) utmed väggen när det var dags för mat. Om barnen var ledsna gick jag ut. Att ha barn med sig innebär naturligtvis inte att man har rätt att störa möten.

Nog var det en och annan förvånad blick, speciellt när vi hade föredragningar av utomstående gäster, med det berodde nog på att det var lite konstigt i största allmänhet för en del personer att det var en ung kvinna med i församlingen. Och då blir det ju inte mindre konstigt när det ligger spädbarn och sover i en vagn bredvid.

Det gick oftast väldigt bra att ha med sönerna. Men jag minns också en presskonferens när beredningens dåvarande huvudsekreterare, Michael Mohr, fick rycka in då min son för ovanlighetens skull inte ville vara med och förklara förträffligheterna med beredningens senaste rapport. Michael, som är en handlingens man och själv far, tog med sonen utanför salen och gick fram och tillbaka med honom på axeln tills dess att presskonferensen var klar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s