På måndag är det dags för Folk och Försvars 75:e Rikskonferens. För första gången genomförs den digitalt – naturligtvis en pandemianpassning – och den omfattar enbart två konferensdagar. På Folk och Försvars hemsida finns föredömliga beskrivningar av respektive programblock (länkas nedan), så denna genomgång blir inte lika detaljerad som tidigare år. För ett övergripande svep över konferensens ämnen med tillhörande reflektioner rekommenderas ett nytt poddavsnitt av Höjd beredskap, där jag medverkar tillsammans med Amanda Wollstad, Patrik Oksanen, Johan Wiktorin och Anders Lindberg.

Måndag 11 januari

Block ett, Utblick efter pandemin: Perspektiv på Sverige och världen, med utrikesminister Ann Linde (S) och Ulf Kristersson: Min gissning är att utrikesministern kommer tala om att pandemin förstärker befintliga negativa utvecklingstendenser och konfliktlinjer internationellt. Hon kommer fokusera på det svenska ordförandeskapet i OSSE. Kristersson kommer framhålla konfliktlinjen mellan S och M om NATO, och den så kallade NATO-optionen. Han kommer efterlysa besked om hur regeringen avser hantera riksdagens beslut i den frågan. Han kommer prata om Kina. Både Linde och Kristersson kommer naturligtvis förhålla sig till den senaste tidens systemchock i USA. Kommenterar gör Aida Badeli, språkrör Grön Ungdom och Nike Örbrink, förbundsordförande KDU.

I block två, Framtidens krigsföring och konflikter, medverkar Carl Bildt, Robert Egnell, rektor Försvarshögskolan, Jens Mattsson, generaldirektör Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) och Amanda Wollstad, chefredaktör Svensk Tidskrift, som kommenterar tillsammans med Catarina Kärkkäinen, redaktör Timbros nättidskrift Smedjan. Det kommer bland annat handla om hur nutida trender påverkar framtidens krigföring och konflikter, samt nya domäner och teknologier.

Det blir intressant att ha dessa anföranden i färskt minne när man ser den programserie i fem delar som Försvarsmakten släpper på sin YouTube-kanal onsdagen den 13 januari. ”När kriget kommer” heter den, och den utlovar en ”tidsenlig bild av en modern konflikt”.

Programblock 3 handlar om Cyber och skydd av samhällsviktig verksamhet. Synnerligen aktuellt och relevant ämne som behandlas av ett antal centrala personer. Säkerhetspolischef Klas Friberg kommer sannolikt få frågor om myndighetens bedömning av kinesiska aktörer i samhällsviktig infrastruktur kopplat till 5G och kritik från näringslivshåll. Han kommer också, liksom Björn Lyrvall, generaldirektör på FRA, redogöra för utvecklingen av det nationella cybersäkerhetscentret. Missa inte heller David Lindahl, forskningsingenjör vid FOI, som kommer visa hur ett cyberangrepp på sjukvården kan gå till och vilka följder det skulle kunna få.

Block 4, Framtiden för den europeiska säkerhetsordningen, blir tungt och helt säkert mycket intressant. Med denna uppställning fattas bara annat: Edward Lucas, Senior Vice President Center for European Policy Analysis, om förväntningarna på Biden i Vita huset, Etienne de Gonneville, Frankrikes ambassadör i Sverige, om den franska linjen i EU och de transatlantiska relationerna, skarpa Veronika Wand-Danielsson, chef för Amerikaenheten på Utrikesdepartementet, om den svensk-amerikanska säkerhetspolitiska relationen och Paula Carvalho Olovsson, statssekreterare hos EU-minister Hans Dahlgren, om EU som Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform. Därefter följer ett anförande av Johannes Malminen, ställföreträdande avdelningschef för försvarsanalys vid FOI, med en bedömning av hur väl Sverige är anpassat för den förändrade situationen i världspolitiken. Blocket avslutas med en diskussion mellan ledamöter av riksdagens utrikesutskott.

Sist under måndagen är programblock 5, med rubriken Norden – tillsammans i världen. Där ser jag fram emot att se ambassadörerna Christian Syse, Norges ambassadör, Liisa Talonpoika, Finlands ambassadör och Vibeke Rovsing Lauritzen, Danmarks ambassadör, tillsammans på scenen. Därefter blir det fokus på försvarssamarbetet och Sveriges roll i detta, med generallöjtnant Michael Claesson, insatschef på Försvarsmakten, och Eva Hagström Frisell, forskningsledare på FOI.

Tisdag 12 januari

Tisdagen statar med block 6, Politikens syn på det militära försvaret. Det totalförsvarsbeslut som omfattar 2021-2025, som riksdagen fattade beslut om i december, är utgångspunkten för denna programpunkt som Folk och Försvar vill ska vara framåtblickande. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) inleder, med efterföljande kommentarer av ledamöter i riksdagens försvarsutskott. Troligen kommer det handla en del om den nära framtiden, det vill säga om möjligheten att realisera försvarsbeslutet och vad den planerade kontrollstationen år 2023 kommer ”laddas med” av respektive parti. Blocket avslutas kommentarer av Katarina Tracz, chef för tankesmedjan Frivärld, och Martin Tunström, politisk chefredaktör på Barometern.

I block 7 avhandlas, med ett än längre tidsperspektiv, Försvarsmakten nu och i framtiden. Chefen för MUST, Lena Hallin, kommer tala om konsekvenserna av omvärldsläget och vad Sveriges försvar ska klara att möta. Därefter talar ÖB Micael Bydén bland annat om hur Försvarsmakten möter en föränderlig hotbild och vilka strategiska frågor svenskt försvar bör planera för bortom 2030. Efter ÖB tar Jonas Haggren, chef för högkvarterets ledningsstab, vid och blickar hela vägen fram mot år 2045; vilka är kraven och vilka förmågor behövs då? Sist ut i blocket har jag nöjet att reflektera över det sagda tillsammans med överingenjör Robert Dalsjö, FOI.

I avdelningen för framåtblickande verksamhet kan påminnas om att en ny perspektivstudie är pågång från Försvarsmakten. Den kommer utgöra ett av underlagen inför försvarsbeslutet 2025. I regleringsbrevet för 2021 står det att ”Försvarsmakten ska inkomma med en perspektivstudie med förslag avseende perioden 2026–2035 med långsiktig utblick mot 2040 (…)”. Regleringsbrevet slår också fast att ”Den inriktning som riksdagen har beslutat för Försvarsmaktens krigsorganisation (prop.2020/21:30) ska utgöra utgångspunkten för perspektivstudien.” Arbetet ska delredovisas till försvarsdepartementet senast den 1 november 2022, med slutredovisning senast den 1 april 2023.

Rikskonferensen går därefter över till civilt försvar och block 8 handlar om Politikens syn på det civila försvaret. Inrikesminister Mikael Damberg inleder med att prata om vad totalförsvarsbeslutet innebär för utvecklingen av civilt försvar. Ledamöter i försvarsutskottet kommenterar och ger respektive partis syn på vad som är viktigast för att stärka svensk motståndskraft. Därefter kommenterar och reflekterar Linda Jerneck, ledarskribent Expressen, och Anders Lindberg, politisk chefredaktör Aftonbladet.

Från politik till praktik sedan i och med block 9, Styrning av det civila försvaret och lärdomar från pandemin. Även detta blir ett matigt och högaktuellt block. Inleder gör Camilla Asp, som väcker extra intresse så som nyutnämnd tillförordnad generaldirektör för Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Asp är mycket kunnig inom detta område, så som förutvarande chef för avdelningen för krisberedskap och civilt försvar på MSB.

Efter henne följer Barbro Holmberg, särskild utredare i Utredningen om civilt försvar (Ju 2018:05), som lämnar sitt efterlängtade betänkande i mars. Holmberg brukar tala ganska öppet om utredningens överväganden och jag tror att hon kommer dela med sig av några slutsatser. Hon har till exempel tidigare berättat att den geografiska indelningen för civil ledning och samordning (civilområden) kommer följa samma gränser som nuvarande samverkansregioner och att Försvarsmakten föreslås organisera sig på samma sätt (därmed får vi sammanhållande MR och civilområden). Det kommer finnas en högre regional ledning i varje civilområde, med uppgift att samordna tillhörande länsstyrelser och andra statliga myndigheter. När det gäller Polismyndigheten (som gissningsvis inte är så pigg på att omorganisera sig igen, min anm.) faller det utanför utredningens uppdrag.

Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) kommer tala om kommunernas roll i det civila försvaret – och helt säkert kritisera resurstilldelningen. Efter Knape talar Pär Eriksson, forskningsledare på FOI, om hur offentliga aktörer kan arbeta för att dra lärdom av pandemin på rätt sätt. Misse Wester, professor vid avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet på Lunds universitet, brukar tala tankeväckande om individens roll kopplat till beredskap och motståndskraft. Därefter visar Martin Ärnlöv, generalsekreterare Svenska Röda Korset, och Helena Thybell, generalsekreterare Rädda Barnen, varsin film om sina organisationers erfarenheter av frivilliginsatser under pandemin.

Jag vill i det sammanhanget passa på att nämna att flera frivilliga försvarsorganisationer gör insatser under pandemin och att frivilliga resursgrupper (FRG) är aktiva i många kommuner, samt tipsa om kampanjen Din insats är viktig för Sveriges beredskap, som syftar till att öka rekryteringen till de frivilliga försvarsorganisationernas uppdrag för myndigheter, kommuner och regioner. Här finns en kort film och informationsmaterial, samt länkar till de 18 FFO:erna.

Rikskonferensen 2021 avslutas med block 10, Inre hoten mot vår trygghet och demokrati. Vad hotar vår trygghet och demokrati och hur kan samhället rusta sig starkare mot inre och yttre hot? Hur ser lägesbilden ut idag? Rikspolischef Anders Thornberg inleder med att tala om hur organiserad brottslighet utmanar det demokratiska samhället och hur Polisen arbetar med att bekämpa den. Därefter följer Magnus Ranstorp, forskningsledare för Centrum för asymmetriska hot och terrorismstudier vid Försvarshögskolan, med ett anförande om separatistisk extremism. I en programpunkt med Anna-Lena Pogulis, projektledare för hot och hat mot förtroendevalda på Sveriges Kommuner och Regioner, Henrik Almén, förbundsordförande Ung Media och Patrik Oksanen, journalist och senior fellow på Frivärld framförs olika perspektiv om hur individer och demokratin drabbas i stort av hot och hat mot förtroendevalda och media, samt vilka syften som kan ligga bakom det. Sist i blocket, och konferensen, kommenterar ledare från politiska ungdomsförbund.

Även i år påminner jag om att DN:s Mikael Holmström brukar sätta prägel på konferensen genom att publicera något innan start, som sedan alla talar om vid sidan av det som händer på scenen (2020 var det en artikel om skillnader mellan Försvarsmakten och politikens prioriteringar gällande armén). Uppdatering 9 januari: Mikael Holmströms artikel kan läsas här. Rubriken lyder ”Så kan ett krig mot Sverige börja”.

En annan tradition är att hemfärden från Sälen brukar äga rum under pågående partiledardebatt i riksdagen. Så blir det alltså inte i år eftersom konferensen är kortad en dag. Kontrasten brukar vara stor mellan diskussionerna på Rikskonferensen och partiledarnas debatt i plenumsalen, men det vore märkligt om inte i alla fall händelserna i USA behandlades under onsdagens debatt.

Programmet finner du här, och information om webbsändning med mera finns här. På sociala medier följer man konferensen genom #fofrk

Ovan nämnda Höjd beredskap är i beredskap för poddande under konferensdagarna och släpper ett antal avsnitt.