Märkt: cyber

Prolog: Rikskonferensen 2021

På måndag är det dags för Folk och Försvars 75:e Rikskonferens. För första gången genomförs den digitalt – naturligtvis en pandemianpassning – och den omfattar enbart två konferensdagar. På Folk och Försvars hemsida finns föredömliga beskrivningar av respektive programblock (länkas nedan), så denna genomgång blir inte lika detaljerad som tidigare år. För ett övergripande svep över konferensens ämnen med tillhörande reflektioner rekommenderas ett nytt poddavsnitt av Höjd beredskap, där jag medverkar tillsammans med Amanda Wollstad, Patrik Oksanen, Johan Wiktorin och Anders Lindberg.

Måndag 11 januari

Block ett, Utblick efter pandemin: Perspektiv på Sverige och världen, med utrikesminister Ann Linde (S) och Ulf Kristersson: Min gissning är att utrikesministern kommer tala om att pandemin förstärker befintliga negativa utvecklingstendenser och konfliktlinjer internationellt. Hon kommer fokusera på det svenska ordförandeskapet i OSSE. Kristersson kommer framhålla konfliktlinjen mellan S och M om NATO, och den så kallade NATO-optionen. Han kommer efterlysa besked om hur regeringen avser hantera riksdagens beslut i den frågan. Han kommer prata om Kina. Både Linde och Kristersson kommer naturligtvis förhålla sig till den senaste tidens systemchock i USA. Kommenterar gör Aida Badeli, språkrör Grön Ungdom och Nike Örbrink, förbundsordförande KDU.

I block två, Framtidens krigsföring och konflikter, medverkar Carl Bildt, Robert Egnell, rektor Försvarshögskolan, Jens Mattsson, generaldirektör Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) och Amanda Wollstad, chefredaktör Svensk Tidskrift, som kommenterar tillsammans med Catarina Kärkkäinen, redaktör Timbros nättidskrift Smedjan. Det kommer bland annat handla om hur nutida trender påverkar framtidens krigföring och konflikter, samt nya domäner och teknologier.

Det blir intressant att ha dessa anföranden i färskt minne när man ser den programserie i fem delar som Försvarsmakten släpper på sin YouTube-kanal onsdagen den 13 januari. ”När kriget kommer” heter den, och den utlovar en ”tidsenlig bild av en modern konflikt”.

Programblock 3 handlar om Cyber och skydd av samhällsviktig verksamhet. Synnerligen aktuellt och relevant ämne som behandlas av ett antal centrala personer. Säkerhetspolischef Klas Friberg kommer sannolikt få frågor om myndighetens bedömning av kinesiska aktörer i samhällsviktig infrastruktur kopplat till 5G och kritik från näringslivshåll. Han kommer också, liksom Björn Lyrvall, generaldirektör på FRA, redogöra för utvecklingen av det nationella cybersäkerhetscentret. Missa inte heller David Lindahl, forskningsingenjör vid FOI, som kommer visa hur ett cyberangrepp på sjukvården kan gå till och vilka följder det skulle kunna få.

Block 4, Framtiden för den europeiska säkerhetsordningen, blir tungt och helt säkert mycket intressant. Med denna uppställning fattas bara annat: Edward Lucas, Senior Vice President Center for European Policy Analysis, om förväntningarna på Biden i Vita huset, Etienne de Gonneville, Frankrikes ambassadör i Sverige, om den franska linjen i EU och de transatlantiska relationerna, skarpa Veronika Wand-Danielsson, chef för Amerikaenheten på Utrikesdepartementet, om den svensk-amerikanska säkerhetspolitiska relationen och Paula Carvalho Olovsson, statssekreterare hos EU-minister Hans Dahlgren, om EU som Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform. Därefter följer ett anförande av Johannes Malminen, ställföreträdande avdelningschef för försvarsanalys vid FOI, med en bedömning av hur väl Sverige är anpassat för den förändrade situationen i världspolitiken. Blocket avslutas med en diskussion mellan ledamöter av riksdagens utrikesutskott.

Sist under måndagen är programblock 5, med rubriken Norden – tillsammans i världen. Där ser jag fram emot att se ambassadörerna Christian Syse, Norges ambassadör, Liisa Talonpoika, Finlands ambassadör och Vibeke Rovsing Lauritzen, Danmarks ambassadör, tillsammans på scenen. Därefter blir det fokus på försvarssamarbetet och Sveriges roll i detta, med generallöjtnant Michael Claesson, insatschef på Försvarsmakten, och Eva Hagström Frisell, forskningsledare på FOI.

Tisdag 12 januari

Tisdagen statar med block 6, Politikens syn på det militära försvaret. Det totalförsvarsbeslut som omfattar 2021-2025, som riksdagen fattade beslut om i december, är utgångspunkten för denna programpunkt som Folk och Försvar vill ska vara framåtblickande. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) inleder, med efterföljande kommentarer av ledamöter i riksdagens försvarsutskott. Troligen kommer det handla en del om den nära framtiden, det vill säga om möjligheten att realisera försvarsbeslutet och vad den planerade kontrollstationen år 2023 kommer ”laddas med” av respektive parti. Blocket avslutas kommentarer av Katarina Tracz, chef för tankesmedjan Frivärld, och Martin Tunström, politisk chefredaktör på Barometern.

I block 7 avhandlas, med ett än längre tidsperspektiv, Försvarsmakten nu och i framtiden. Chefen för MUST, Lena Hallin, kommer tala om konsekvenserna av omvärldsläget och vad Sveriges försvar ska klara att möta. Därefter talar ÖB Micael Bydén bland annat om hur Försvarsmakten möter en föränderlig hotbild och vilka strategiska frågor svenskt försvar bör planera för bortom 2030. Efter ÖB tar Jonas Haggren, chef för högkvarterets ledningsstab, vid och blickar hela vägen fram mot år 2045; vilka är kraven och vilka förmågor behövs då? Sist ut i blocket har jag nöjet att reflektera över det sagda tillsammans med överingenjör Robert Dalsjö, FOI.

I avdelningen för framåtblickande verksamhet kan påminnas om att en ny perspektivstudie är pågång från Försvarsmakten. Den kommer utgöra ett av underlagen inför försvarsbeslutet 2025. I regleringsbrevet för 2021 står det att ”Försvarsmakten ska inkomma med en perspektivstudie med förslag avseende perioden 2026–2035 med långsiktig utblick mot 2040 (…)”. Regleringsbrevet slår också fast att ”Den inriktning som riksdagen har beslutat för Försvarsmaktens krigsorganisation (prop.2020/21:30) ska utgöra utgångspunkten för perspektivstudien.” Arbetet ska delredovisas till försvarsdepartementet senast den 1 november 2022, med slutredovisning senast den 1 april 2023.

Rikskonferensen går därefter över till civilt försvar och block 8 handlar om Politikens syn på det civila försvaret. Inrikesminister Mikael Damberg inleder med att prata om vad totalförsvarsbeslutet innebär för utvecklingen av civilt försvar. Ledamöter i försvarsutskottet kommenterar och ger respektive partis syn på vad som är viktigast för att stärka svensk motståndskraft. Därefter kommenterar och reflekterar Linda Jerneck, ledarskribent Expressen, och Anders Lindberg, politisk chefredaktör Aftonbladet.

Från politik till praktik sedan i och med block 9, Styrning av det civila försvaret och lärdomar från pandemin. Även detta blir ett matigt och högaktuellt block. Inleder gör Camilla Asp, som väcker extra intresse så som nyutnämnd tillförordnad generaldirektör för Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Asp är mycket kunnig inom detta område, så som förutvarande chef för avdelningen för krisberedskap och civilt försvar på MSB.

Efter henne följer Barbro Holmberg, särskild utredare i Utredningen om civilt försvar (Ju 2018:05), som lämnar sitt efterlängtade betänkande i mars. Holmberg brukar tala ganska öppet om utredningens överväganden och jag tror att hon kommer dela med sig av några slutsatser. Hon har till exempel tidigare berättat att den geografiska indelningen för civil ledning och samordning (civilområden) kommer följa samma gränser som nuvarande samverkansregioner och att Försvarsmakten föreslås organisera sig på samma sätt (därmed får vi sammanhållande MR och civilområden). Det kommer finnas en högre regional ledning i varje civilområde, med uppgift att samordna tillhörande länsstyrelser och andra statliga myndigheter. När det gäller Polismyndigheten (som gissningsvis inte är så pigg på att omorganisera sig igen, min anm.) faller det utanför utredningens uppdrag.

Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) kommer tala om kommunernas roll i det civila försvaret – och helt säkert kritisera resurstilldelningen. Efter Knape talar Pär Eriksson, forskningsledare på FOI, om hur offentliga aktörer kan arbeta för att dra lärdom av pandemin på rätt sätt. Misse Wester, professor vid avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet på Lunds universitet, brukar tala tankeväckande om individens roll kopplat till beredskap och motståndskraft. Därefter visar Martin Ärnlöv, generalsekreterare Svenska Röda Korset, och Helena Thybell, generalsekreterare Rädda Barnen, varsin film om sina organisationers erfarenheter av frivilliginsatser under pandemin.

Jag vill i det sammanhanget passa på att nämna att flera frivilliga försvarsorganisationer gör insatser under pandemin och att frivilliga resursgrupper (FRG) är aktiva i många kommuner, samt tipsa om kampanjen Din insats är viktig för Sveriges beredskap, som syftar till att öka rekryteringen till de frivilliga försvarsorganisationernas uppdrag för myndigheter, kommuner och regioner. Här finns en kort film och informationsmaterial, samt länkar till de 18 FFO:erna.

Rikskonferensen 2021 avslutas med block 10, Inre hoten mot vår trygghet och demokrati. Vad hotar vår trygghet och demokrati och hur kan samhället rusta sig starkare mot inre och yttre hot? Hur ser lägesbilden ut idag? Rikspolischef Anders Thornberg inleder med att tala om hur organiserad brottslighet utmanar det demokratiska samhället och hur Polisen arbetar med att bekämpa den. Därefter följer Magnus Ranstorp, forskningsledare för Centrum för asymmetriska hot och terrorismstudier vid Försvarshögskolan, med ett anförande om separatistisk extremism. I en programpunkt med Anna-Lena Pogulis, projektledare för hot och hat mot förtroendevalda på Sveriges Kommuner och Regioner, Henrik Almén, förbundsordförande Ung Media och Patrik Oksanen, journalist och senior fellow på Frivärld framförs olika perspektiv om hur individer och demokratin drabbas i stort av hot och hat mot förtroendevalda och media, samt vilka syften som kan ligga bakom det. Sist i blocket, och konferensen, kommenterar ledare från politiska ungdomsförbund.

Även i år påminner jag om att DN:s Mikael Holmström brukar sätta prägel på konferensen genom att publicera något innan start, som sedan alla talar om vid sidan av det som händer på scenen (2020 var det en artikel om skillnader mellan Försvarsmakten och politikens prioriteringar gällande armén). Uppdatering 9 januari: Mikael Holmströms artikel kan läsas här. Rubriken lyder ”Så kan ett krig mot Sverige börja”.

En annan tradition är att hemfärden från Sälen brukar äga rum under pågående partiledardebatt i riksdagen. Så blir det alltså inte i år eftersom konferensen är kortad en dag. Kontrasten brukar vara stor mellan diskussionerna på Rikskonferensen och partiledarnas debatt i plenumsalen, men det vore märkligt om inte i alla fall händelserna i USA behandlades under onsdagens debatt.

Programmet finner du här, och information om webbsändning med mera finns här. På sociala medier följer man konferensen genom #fofrk

Ovan nämnda Höjd beredskap är i beredskap för poddande under konferensdagarna och släpper ett antal avsnitt.

IT-soldater rycker in 2020

Under ett framträdande vid en konferens i Luleå i april berättade Försvarsmaktens CIO, generalmajor Fredrik Robertsson, att man avsåg mönstra och utbilda IT-soldater med plikt och att de första ska rycka in år 2020. Arbetet för att realisera detta fortskrider med kraft och genom ett samtal med överste Patrik Ahlgren, chef CIO Cyberförsvar vid ledningsstaben på Högkvarteret, klarnar bilden. FM CIO

Kompetensförsörjningsbehovet är stort och vikten av cyberområdet pekas tydligt ut som ett utvecklingsområde i såväl Perspektivstudien som strategisk inriktning. Försvarsmaktens personalförsörjning inom cyberområdet behöver ske såväl med fokus på kunskapsdjup som på kapacitet och numerär, så som det uttrycks i Perspektivstudien. Metoder och processer för att öka rekrytering och därmed uppfylla personalmålen ska utvecklas vidare.

– Försvarsmaktens kompetensförsörjningsbehov inom cyberområdet ser ut som samhället i övrigt. Behovet av IT-säkerhetsarbete ökar och för att hinna med behövs personal. Inom Försvarsmakten behöver vi helt enkelt bli fler inom vissa funktioner, varav cyber är en. Inom denna funktion finns inte den naturliga rekryteringsbasen i form av grundutbildade soldater, vilket gör att vi direktrekryterar från samhället i övrigt. Vi kan dock inte fullt ut och över tid förlita oss på direktrekryteringen utifrån och plikten blir därför ett viktigt komplement, säger Patrik Ahlgren.

Detta innebär alltså att man kommer fortsätta – och troligen intensifiera – rekryteringen av personal på den civila arbetsmarknaden, men också att de som gör sin militärtjänstgöring som IT-soldat dels bör vara så motiverade som möjligt redan innan utbildningen och dels finna Försvarsmakten vara en så bra och intressant arbetsgivare att man efteråt stannar inom verksamheten som anställd. Därmed skapas en rekryteringsplattform, utöver att man får krigsplacerade individer till verksamheten.

Cyberområdet är naturligtvis inte ensamt om stora behov av personal och resurser och jag frågar Ahlgren om hur stödet internt har varit för de satsningar som görs, i en pressad ekonomi?

– Alla är medvetna om behoven inom cyberområdet och att vi måste ta i frågan. Risken för motstånd internt minskade betydligt i och med att regeringen i vårändringsbudgeten tilldelade resurser för att förstärka Försvarsmaktens cyberförmåga och vi gröper därför inte ur någon annans plånbok genom omfördelning för att få detta till stånd. Jag bedömer att det finns stort stöd internt, men också stort intresse från samverkande myndigheter.

Tidsplanen för grundutbildning mot it-soldat ser ut som följer:

  • Kravprofil och beställning till Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (TRM) är klar i mars 2019.
  • Mönstring inleds 2019.
  • De första IT-soldaterna rycker in under 2020 för 11 månaders utbildning.

Försvarsmakten utvecklar offensiva verkansmedel i cybermiljön, är it-soldater en del av den ambitionen?

– Jag kan inte gå in i detalj på alla typer av befattningar under it-soldatutbildningen, men utifrån befattning får man sedan en fortsättningsutbildning som är individuell utifrån förkunskaper. Det kommer att vara en bredd på de som rycker in och vi kommer ha en bredd inom verksamheten.

Kan du säga något om den kravprofil som TRM kommer testa vid mönstring? Är detta chansen för de som inte uppfyller Försvarsmaktens nuvarande fysiska krav, men som har andra förmågor?

– Både fysiska och psykologiska krav kommer anpassas för tjänsten. Dessa individer ska vara farliga i cybermiljön, inte någon annanstans, och den grundläggande soldatutbildningen för dem kommer vara anpassad till detta. TRM kommer ha särskilda mönstringstester, inklusive urvalsintervjuer med psykologer som har en speciell inriktning mot funktionen.

Hur många individer rör det sig om?

– Vi ser 30-50 individer framför oss i en första omgång. Beroende på hur det faller ut kan det sedan bli fråga om en dubblering. Vår ambition är att locka de bästa tjejerna och killarna i varje årskull. Var utbildningen ska ske är ännu inte bestämt, men ett antal förband kommer väljas ut för befattningsträningen. Soldaterna kommer att krigsplaceras i Försvarsmakten efter utryckning och vi hoppas som sagt på att många väljer att jobba vidare inom Försvarsmakten. Nu gäller det att hitta de som har ett eget driv och få dem att söka.

Hur gör ni det? Möjligen är det en förutfattad mening, men just den här målgruppen kanske inte alltid är lyhörd för Försvarsmaktens kommunikation?

– Annonsering och närvaro på rätt plats, där målgruppen befinner sig. Vi behöver nå ut till unga och berätta om att vi erbjuder en attraktiv utbildning som leder till jobb där man kommer ha spännande och kvalificerade uppgifter.  Utöver att trygga vår egen kompetensförsörjning ser vi också att utbildningen kommer vara värdefull merit för de rekryter som väljer att inte stanna i Försvarsmakten. På så sätt hoppas vi kunna stödja totalförsvaret och samhället i stort med kompetens. I arbetet har vi redan en dialog med exempelvis FRA.

Finns det några internationella exempel som i tittar särskilt på och hur ser du på någon form av ”cyberhemvärn”, som ibland föreslås i debatten?

– Finland har en etablerad utbildning och en organisation med reservister. Det finns mycket likheter oss emellan och positiva erfarenheter att bygga på för vår del. Estland har ett cyberhemvärn, så det finns exempel på det också. Det finns absolut ett behov av att samhällsviktiga verksamheter ska kunna förstärkas – kanske något slags driftvärn – även på IT-sidan. Men det är viktigt att reda ut ett antal frågor, till exempel exakt vad man skulle använda dem till? Om man ska gå in och arbeta i en organisation, med dess system, måste man ju känna till och vara utbildad på dem. Kanske är det också så att de som ska förstärka verksamheter har viktiga uppgifter i sin ordinarie, civila befattning och bör vara krigsplacerade just där. Men, jag tror att man ska ha en öppen attityd till olika lösningar. Behoven är som sagt stora.

Patrik Ahlgren avslutar med att överraska mig positivt.

– Faktum är att vi har bra sökande till de tjänster vi har ute. Vi rekryterar nu enligt plan till funktionen cyberförsvar med alla dess delkompetenser. Det är nästan kontroversiellt att säga det, när den allmänna bilden är att det är enormt svårt att rekrytera, men så är det. Vi kan inte konkurrera med de mest attraktiva civila arbetsgivarna lönemässigt, men vi har mycket annat att erbjuda som gör att topptalanger söker sig till oss. Framåt gäller det som sagt att säkra personaltillgång och kompetensförsörjning, även vid tillväxt, därför kan vi inte luta oss tillbaka. Försvarsmakten har redan idag de kompetenser som krävs för att genomföra alla typer av dator- och nätverksoperationer (cyberoperationer) inklusive aktiva operationer och Försvarsmakten förstärker nu förmågan ytterligare.

Om du är i Almedalen, eller har möjlighet att se en webbsändning, kan du lyssna på Patrik Ahlgren i seminariet Sveriges framtida cyberförsvar, som arrangeras av Folk och Försvar i samarbete med Försvarshögskolan och Utrikespolitiska Förbundet, den 5 juli klockan 1000-1200.