Kategori: alliansfrihet

Regeringsförklaringen

Ur dagens regeringsförklaring:

”Sveriges förmåga till internationella insatser ska förbättras. Regeringen avser därför tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att se över försvarets materialkostnader. Syftet är bland annat att förstärka Sveriges förmåga till internationella fredsinsatser. Detta som en del i att fullfölja omvandlingen från invasionsförsvar till insatsförsvar och ett led i regeringens ambition att noga väga varje skattekrona i förhållande till dess nytta för Sverige.

Även Sveriges förmåga att analysera och hantera kriser ska förstärkas. Ett utredningsförslag om inrättandet av en nationell krishanteringsfunktion inom Regeringskansliet överlämnas inom kort. Regeringen avser att med detta som utgångspunkt utveckla vår möjlighet att agera i händelse av kris.”

För det första var det ingenting nytt som sades om försvaret. Det första stycket ovan, om att regeringen avser tillsätta en materielgrupp därför att Sveriges internationella förmåga skall förbättras, är ju en omskrivning av historien. Men å andra sidan står det i nästa mening att syftet bland annat är att förstärka Sveriges internationella förmåga.

För det andra är det intet nytt i krishanteringsfrågan. Den utredning som Reinfeldt syftar på är den s.k. Salomonska utredningen, som tillsattes den 12 januari 2007 och som skall redovisa sina förslag den 1 oktober.

För det tredje uttrycker Sahlin (s) oro över att den klassiska formuleringen om militär alliansfrihet, inte lästes upp. I stället sade Fredrik Reinfeldt att ”vårt lands framtida säkerhet bygger på gemenskap och samverkan med andra länder”. Statsministern säger dock till SvD att:

”Den säkerhetspolitiska doktrinen gäller som utgångspunkt. Det finns en bred uppslutning bakom vår väg mot ett fungerande insatsförsvar. Det kommer inte att vara aktuellt med någon Nato-anslutning, med mindre än att det finns en mycket bred uppslutning i Sveriges riksdag som också inkluderar socialdemokraterna, och att vi i så fall samordnar det med Finland.”

Jag tror att han menar det han säger. Sahlin bortser fortfarande från att ett Nato-medlemsskap kostar pengar. Samt att Reinfeldt förmodligen har självbevarelsedrift nog att inte vidta ett sådant mått och steg med mindre än att socialdemokraterna är med på vagnen. Jag tror faktiskt att sossarna är mindre pålitliga i sådana avseenen än borgerliga partier. Socialdemokraterna har ju alltid perspektivet att det är de som sitter vid makten. Med det perspektivet blir blocköverskridande lösningar mindre viktiga.

Apropå pålitlig, ni kommer ihåg EG-anslutningen?

Juholt tänker fritt

Håkan Juholt (s), biträdande partisekreterare tillika ledamot i Försvarsberedningen, sticker sin vana trogen ut hakan i gårdagens DN. Rubriken ”Skrota alliansfriheten” väcker uppmärksamhet och innehållet manar till eftertanke.

Håkan Juholt tänker som vanligt både vilt och klokt på samma gång, det är bra att det rörs om i grytan och att det inte är det ständiga mantrat om NATO som dras fram så snart någon vill testa gränser i försvarspolitiken.

Till skillnad från Juholt sätter jag dock inte alls något likatecken mellan slopad militär alliansfrihet och ett ökat vardagligt och praktiskt samarbete i den nordiska kretsen, vilket jag också säger i dagens uppföljningsartikel. Det står oss fritt att skippa NATO-modellen med ömsesidiga försvarsgarantier och istället bygga ett modernt, behovsstyrt samarbete som lösgör resurser till förebyggande arbete och civil krishantering.

Miljöpartiet har under lång tid förespråkat en ”arbetsfördelning” när det gäller t.ex. militär krishantering och ökad samordning i Norden. Det är inte rimligt att alla skall förbereda sig, organisera sig och utrustas för att göra allt. Jag välkomnar Juholt eftersom vi behöver vara fler i den kampen. De intressen som motsätter sig detta är nämligen både starka och många. Det är myndigheter som inte vill förlora sina uppgifter, det är försvarsgrenar som alla vill vara i hög beredskap för internationella insatser och det är politiker som tycker att medlemskap i NATO eller JAS i utlandstjänst är det enda sättet att förnya svensk försvars- och säkerhetspolitik.