Kategori: Nordiskt samarbete

Ett nytt nordiskt samarbetsarrangemang

Man får gå över Östersjön för att få reda på vad som händer i det Nordiska försvarssamarbetet eftersom vare sig regeringen eller Försvarsmakten informerar om det möte som ägde rum i Helsingfors igår. Vid mötet inrättades ett nytt samarbetsarrangemang inom försvarssektorn: Nordic Supportive Defence Structures, NORDSUP.

Syftet med arrangemanget är att ”trygga de nationella möjligheterna för att upprätthålla och utveckla de operativa kapaciteterna på alla områden som ökar konstnadseffektiviteten även i framtiden”.

För egen del hade jag gärna sett att betoningen på nationella hade ersatts av gemensamma. Nu kan det nämligen framstå som att man samarbetar enbart för att tillgodose nationella behov av att försäkra sig om förmågebredd m.m. och att samarbetet inte rymmer ytterligare en dimension som har med gemensam Nordisk säkerhet att göra.

Nåväl, vid sitt första möte igår antog Styrkommittén en stadga för samarbetsarrangemanget och tillsatte en samordningsgrupp för att samordna de praktiska åtgärderna. Samordningsgruppen består av försvarsmakternas planeringschefer.

Styrkommittén gav vid mötet Samordningsgruppen i uppdrag att inleda nordiskt samarbete under år 2009 inom totalt 48 olika områden, som omfattar projekt inom alla försvarsgrenar samt inom områdena personal och utbildning, materielanskaffningar och logistik samt forskning och utveckling.

Till sist, apropå planering och effektivitet, noterar jag att Ulf Bengtsson, generaldirektör i Försvarsmakten, säger följande i en TT-intervju:

”Tiderna då Försvarsmakten valsar runt i medierna för svarta hål i ekonomin är förbi”.

Det är en lika modig som nödvändig approach som man bara kan beundra. Inte minst med tanke på det aktuella läget. I avsaknad av grundpelare i försvarsmaktsplaneringen, som t.ex. personalförsörjningen och rationaliseringar av stödmyndigheter, i regeringens planeringsanvisningar måste nu Försvarsmakten räkna fram det underlag man skall presentera den 30 januari baserat på ett antal antaganden som man själv får uppfinna. Det vore mycket intressant att se hur dessa antaganden ser ut.

Testa gränserna?

Det finns ett talesätt som lyder När en utrikesminister inte får fler ideer ger han sig ut på resa.

Och Carl Bildt reser som bekant hela tiden.

Men en idé som han förfäktar, vilket jag är glad för, är ett utökat nordiskt samarbete. Han skriver på sin blogg om att Thorvald Stoltenberg, på uppdrag från de nordiska utrikesministernarna, skall ”tänka fritt och högt” kring hur det nordiska samarbetet ”kan utvecklas på något decenniums sikt eller så”.

Tanken är, skriver Bildt, att han skall presentera ett papper mot slutet av året som kan stimulera debatten i dessa viktiga frågor.

Skulle man inte kunna processa någon form av strategidokument, som utarbetas med Stoltenbergs studie som grund, gemensamt i de nordiska ländernas parlament? Debatt i största allmänhet är ju naturligtvis kul i sig, men eftersom målet med studien bland annat är att undersöka vilka möjligheter de nordiska länderna har att utveckla och fördjupa sitt utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete, samt att undersöka hur samarbetet på bästa sätt kan bidra till att stärka gemensamma insatser när detta är aktuellt, bör ju parlamenden kopplas in. Och varför inte testa lite nordisk samverkan på riktigt, genom ett gemensamt utskott mellan parlamenten?

Snacka om att utmana byråkratin – bara en sådan sak!

I väntan på Godot

Tre nordiska försvarschefer (Juhani Kaskeala, Håkan Syrén och Sverre Diesen) publicerar en gemensam debattartikel i Finland, Sverige och Norge. De skriver med anledning av att de idag lägger fram en rapport, Nordic Supportive Defence Structures (NORDSUP) Progress report, för försvarsministrarna. I denna rapport har man tillsammans analyserat omkring 140 aktuella samarbetsområden. Bland dessa finns det ett fyrtiotal lovande områden som kan genomföras omgående. Försvarsmakten föreslår att dessa påbörjas redan nästa år.

På Försvarsmaktens hemsida skriver man:

”De samarbetsförslag som vinner politiskt gillande kommer att vidareföras av särskilda ”samordnings- och ledningskontor” i respektive lands försvarshögkvarter. Dessa bör inrättas under hösten 2008 för att skapa bästa möjliga förutsättningar för långsiktighet och överblick i det fortsatta utvecklingsarbetet. En annan viktig uppgift blir att lägga en metodmässig grund för harmonisering av respektive lands krav på förmågor, förband och materielprojekt.”

Det är tydligt att man från försvarschefernas sida vill skjutsa på det politiska beslutsfattandet, inte minst i Sverige. ÖB förväntar sig klartecken att gå vidare redan i de planeringsanvisningar som lämnas inför Försvarsmaktens septemberunderlag. Det går ju inte att vänta till propositionen i december, då händer ingenting förrän våren 2009.

Denna otålighet kommer också till uttryck i den underlag (se sid 6) Försvarsmakten lämnade till försvarsdepartementet i förrgår:

”Försvarsmakten understryker betydelsen av omedelbara politiska beslut och uppdrag till Försvarsmakten att påbörja samarbete i de områden som kan startas redan 2009 – för att åstadkomma kostnadsreduceringar men också för att markera vilja till samarbete och därmed skapa en ökad trovärdighet för projektet som helhet.”

Det man skriver, om än med lite omskrivningrar, är: Fatta beslut och ge oss körorder, annars gör vi oss till åtlöje i den nordiska kretsen.

I sak är det inget helt nytt i debattartikeln, mer än att Kaskeala har anslutit till Diesen och Syrén, som ju har skrivit tillsammans förut (DN-debatt den 2007-08-31).