Idag skriver officerarna och ledamöterna i Krigsvetenskapsakademien Kim Åkerman, Anders Emanuelson och Johan Wiktorin på Aftonbladets debattsida. Jag skulle vilja peka på en mycket viktig del i deras artikel: Frågan om hur systemet skall kunna hänga ihop. De identifierar, helt riktigt, personalförsörjningsfrågan som en nyckelfaktur för hela försvarets framtid.

De får omedelbart svar på tal av försvarsminister Sten Tolgfors. Han har börjat blogga och det är bara att välkomna alla initiativ som bidrar till den försvars- och säkerhetspolitiska debatten i Sverige.

Försvarsministern skriver att han tänker blogga om ”bakgrunden till arbetet med inriktningspropositionen, personalförsörjning och överföring av resurser från stöd- och kringverksamheter till operativ nytta, som kommer att prägla den kommande tiden”.

Jag hoppas att ministern, vid sidan av bloggendet, funderar på hur han avser att skapa en blocköverskridande majoritet för sin kommande proposition i riksdagen. En så radikal förändring som Försvarsmakten står inför får helt enkelt inte pressas genom riksdagen med några få rösters övervikt. I synnerhet inte när beslutet sedan skall gälla från 1 januari 2010 (ett drygt halvår innan rikssdagsvalet) och när flera av grundpelarna i ”försvarsbeslutet” avses falla på plats först succesivt åren bortom 2010.