Kategori: Burma

Lika starka fördömanden behövs nu, som då

Det saknas inte historiska exempel: ”El Caudillo”, Augusto Pinochet Ugarte, Wojciech Witold Jaruzelski och nu Than Shwe i Burma.

Det verkar vara nödvändigt att understryka att militärdiktaturer är lika förkastliga varhelst de uppstår och att det gäller oavsett vilka som står på motståndar- eller medhjälparsidan. Samt att det är regimerna själva som alltid bär det yttersta ansvaret för förtryck.

En klok person undrade varför inte vänstern hörs och syns så mycket nu, som t.ex. när det gällde Chile. Kan det vara beröringsångest som utlöses av att hamna på samma sida som USA, som ju driver på och har beslutat införa ytterligare sanktioner mot Burma?

Jag vet inte hur det ligger till med den saken, men jag hoppas verkligen att det inte ligger något i det. Jag hittar i varje fall ett tal av Hans Linde, utrikespolitisk talesperson, lite i skymundan på Vänsterpartiets hemsida. Jag konstaterar samtidigt att Miljöpartiets partistyrelse uttalar sig och att Peter Eriksson var en av talarna vid dagens manifestation på Medborgaplatsen i Stockholm.

DN skriver att USA och EU införde sanktioner mot Burma redan för tjugo år sedan, och att EU har sagt sig vara beredda att införa ytterligare sanktioner mot juntan. Däremot har Kina, som ju är Burmas främsta handelspartner, visat sig ovilliga att fördöma händelserna i landet.

Men av de viktigaste händelserna såhär långt, när det gäller omvärldens reaktioner, är förmodligen att händelserna i Burma har fördömts av ASEAN.

Luftlandsättning av journalister?

Det verkar gå åt alldeles fel håll i Bruma. Det är många som har sagt att det inte kan sluta på annat sätt än med blodbad. Men så starkt är hoppet, att ändå.. kanske… väl?

Tänk om världen hade kunnat mobilisera många med lika mycket mod som människorna på gatorna i Rangoon. Kanske hade tusen journalister, beväpnade med kameror, videoutrustning och satellituppkopplad internetkommunikation sponsrad av näringslivets giganter på området, kunna vara det som fick stopp på militärdiktaturens sista slag.

Enligt uppgift i SvD, som i sin tur får den från nättidningen The Irrawaddy som bevakar Burma från Thailand och har direktkontakt med källor inne i landet, har militär börjat söka igenom det hotell som många utländska journalister bor på. Skälet ska vara att man vill stoppa nyhetsbevakningen från landet, uppger tidningen. Uppgiften är dock ännu inte bekräftad.

Kanske journalister utgör nästa generations luftlandsatta snabbinsatsstyrkor i ett land på gränsen till omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter. 10 kan man hantera genom att söka igenom hotell. Om de vore 1000 blir det betyrligt svårare att kontrollera och slå ner.

Uppdatering:
Faktum är att jag verkligen tror att 1000 satellittelefoner skulle kunna göra skillnad just nu.

SvD skriver att det finns tecken på att militärjuntan försöker stoppa informationsflödet. ”Rapporter talar om att internet i Burma har slutat att fungera – en person inom det statliga teleföretaget uppger att det beror på en avgrävd kabel.

– Internet fungerar inte eftersom en undervattenskabel är trasig, säger personen till AFP.

Och uppgifter finns att personer som syns med mobiltelefoner och kameror på Rangoons gator misshandlas av soldater. Dessutom har militärjuntan stängt av mobiltelefonnät för att stoppa journalisternas rapportering från landet, uppger AFP.

– Vi får rapporter inifrån Burma, men de blir färre och färre, säger Irrawaddys chefredaktör Aung Zaw till TT.”

…brothers and sisters…

Jag tycker man känner hur världen håller andan.

I skrivande stund pågår ett möte i FN:s säkerhetsråd, där man behandlar Burma.


A Buddhist Prayer

Evoking the presence of the great compassion,
let us fill our hearts with our own compassion
– towards ourselves and towards all living beings.
Let us pray that all living beings realise that they are all brothers and sisters,
all nourished from the same source of life.