Kategori: Försvarshögskolan

In, men också ut

Från den 1 januari 2008 inrättas Försvarshögskolan som en högskola som lyder under högskolelagen. Riksdagsbeslutet innebär bland annat att ansvaret för genomförandet av den treåriga grundläggande officersutbildningen (officersprogrammet) överförs från Försvarsmakten till Försvarshögskolan. Riksdagens partier var eniga i sina ställningstaganden.

Försvarsutskottet (FöU) skriver i sitt betänkande:

”Med hänsyn till officersyrkets speciella karaktär och innehåll och den insyn som officerare får i försvarsplanering m.m. är det rimligt att de som söker till utbildningen kan säkerhetsprövas enligt bestämmelserna i säkerhetsskyddslagen. Som en del i urvalsprocessen avseende vilka som ska antas till grundläggande officersutbildning används i dag olika tester för att bedöma personliga och fysiska förutsättningar. Detta är motiverat med hänsyn till den speciella uppgift och roll som en officer kan ställas inför. Utskottet anser därför att det finns skäl att regeringen bör ha möjlighet att meddela vissa speciella bestämmelser för tillträde till grundläggande officersutbildning, som inte gäller för tillträde till högskolan i övrigt.”

Det är bra att frågan hur man kommer in diskuteras. Men frågan hur man vid behov puttas ut är enligt min mening lika relevant. Hur olämpliga individer (för officersyrket) skall kunna avskiljas från utbildningen är såvitt jag förstår inte löst. Jag hittar inget om detta i FöU:s betänkande. Däremot säger Bengt Axelsson, ställföreträdande personaldirektör på Högkvarteret, att man har ansökt om att till exempel få avskilja de som vi märker inte har Försvarsmaktens värderingar:

Vi har även ansökt om att till exempel få avskilja de som vi märker inte har Försvarsmaktens värderingar. Än så länge kan de bara avstängas om de fuskar eller inte klarar av proven, säger Bengt Axelsson.
– Vi kommer att ha traktiska moment där vi underkänner de som inte uppfyller de värderingar vi vill ha, forsätter han.

Bestämmelser kring avskiljning från utbildningen måste vara klara -och tydliga för att undvika tolkningstvister- när beslutet träder i kraft.

Försvarsmakten har under ganska lång tid nu arbetat med sin värdegrund och man understryker att alla som arbetar och verkar i Försvarsmakten måste förstå och dela denna värdegrund. Den är bestämmande för förväntningarna på vars ens uppträdande och insats inom Försvarsmakten.

”Det innebär också att vissa värderingar inte accepteras, till exempel en människosyn som medför diskriminering och medvetna kränkningar av medarbetare eller medborgare vare sig i Sverige eller internationellt.”

Om man inte kan avskilja människor som inte instämmer i värdegrunden från sin officersutbildning, då kommer man aldrig till rätta med de problem som Försvarsmakten fortfarande dras med när det gäller diskrimineringsfrågor.

Poäng för Pang

Den 28 mars lämnade regeringen över propositionen Högskoleutbildning av officerare m.m. till riksdagen. I propositionen föreslås Försvarshögskolan bli en högskola under högskolelagen. Detta innebär bland annat att officersutbildningen, efter att Försvarshögskolan fått tillstånd att utfärda vissa examina, blir en högskoleutbildning. Förslaget innebär även att ansvaret för Försvarshögskolan överförs från Försvarsdepartementet till Utbildningsdepartementet.

Det skall genast sägas att jag inte har fördjupat mig i propositionens alla delar och att mina kommentarer därmed är preliminära. Jag har dock förstått så mycket att den treåriga grundläggande officersutbildningen, som idag bedrivs i Försvarsmaktens regi vid militärhögskolorna i Halmstad och Karlberg, vid de tre stridsskolorna (mark, sjö och luft) samt vid Försvarsmaktens fack- och funktionsskolor, med regeringens förslag ansvarsmässigt förs över till Försvarshögskolan.

Försvarshögskolan ansvarar för och genomför i dag också den högre officersutbildningen, som bland annat består av den ettåriga stabsutbildningen respektive det tvååriga chefsprogrammet. Försvarsmakten ger på årsbasis Försvarshögskolan i uppdrag att genomföra dessa utbildningar. Den högre officersutbildningen är en personalutbildning och det är Försvarsmakten som bedömer vilka individer som skall delta i utbildningen utifrån myndighetens vid varje tidpunkt identifierade kompetensbehov. Det är enligt regeringen för närvarande inte aktuellt att förändra denna ordning. Därmed måste högskolelagen ändras. Det bör enligt regeringen finnas möjlighet för Försvarshögskolan att få tillstånd att utfärda vissa generella examina på grundnivå och avancerad nivå, om utbildningen uppfyller kraven för en högskoleutbildning. Det ger möjlighet för den som genomgår den högre officersutbildningen att tillgodoräkna genomgången utbildning som högskoleutbildning.

Den övergripande frågan jag ställer mig är, lite tillspetsat, om inte detta innebär ett slag mot professionalismen hos officerarna? Jag drar mig till minnes en utredning som granskade polisutbildningen och om jag inte alldeles missminner mig var slutsatsen att den var alltför akademiserad och för lite ”yrkesinriktad” vilket sades leda till sämre poliser.

Försvarsmakten kommenterar propositionen på följande sätt, genom personaldirektör Lars Norrström:

”Med detta har Försvarsmaktens och Försvarshögskolans gemensamma strävan, en akademisering av det svenska officersutbildningssystemet, kommit till ett avgörande. Kompetensförsörjningen i Försvarsmakten och Försvarshögskolan kan nu börja inriktas mot denna proposition”.

Antingen har jag missförstått Försvarsmaktens tidigare linje i frågan, eller så har myndigheten bytt fot. Mina farhågor är följande och jag ser fram emot att bli motbevisad:
  • Högskolelag innebär att FM får lite inflytande i kursinnehåll. Speciellt förödande för den grundläggande officersutbildningen.
  • Regeringen anför att det är Försvarsmakten som bedömer vilka individer som skall delta i utbildningen och att det enligt regeringen för närvarande inte är aktuellt att förändra denna ordning. Men hur blir det med eventuella avsked? Kommer det vara omöjligt för Försvarsmakten att stänga av någon från utbildningen?
  • Vad innebär detta för officersutbildningen i två linjer (yrkes- respektive akademiskt inriktad)?
  • Akademisering kan ske ändå genom att utbildning prövas och att examination kopplas till högskola.
  • Varför inte välja det internationella spåret, dvs. i huvudsak att officerare ges akademisk utbildning och examina via de ordinarie universitet/högskolor som finns?
  • Varför ha en dyr och mycket nischad högskola då mycket av dess akademiska utbud kan erhållas någon annanstans?