Kategori: Frivilliga försvarsorganisationer

Om frivilligheten i DN

Apropå vad jag tidigare har skrivit om regeringens planer på att slopa organisationsstödet till frivilliga försvarsorganisationer: Lisa Bjurwald, DN, skriver om detta idag.

”(…) i sin nya försvarsproposition meddelar regeringen att den avser föreslå riksdagen att anslaget Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret inte längre ska finnas uppfört på statsbudgeten. I stället ska stödet riktas till verksamhet, inte organisationer.

De flesta frivilliga försvarsorganisationer är negativa till förslaget. De har goda argument för sin sak. Civilförsvarsförbundet menar till exempel att uppdragsstyrd ersättning riskerar att minska de idéburna organisationernas självständighet.

Men Ekonomistyrningsverket är positivt, noterar propositionen. Det verkar som om regeringen åter låtit plånboken styra över försvarspolitiken”, skriver Bjurwald.

Frivilligheten inför avgörandets stund

Ett område som har kommit alldeles i skymundan inför den försvarspolitiska inriktningspropositionen (som lämnas den 17 mars) är de frivilliga försvarsorganisationerna.

Regeringen beslutade den 7 februari 2008 om direktiv (2008:2) till en utredning om frivillig försvarsverksamhet. Utredningen fick bl.a. i uppdrag att:

– klarlägga vilken roll den frivilliga försvarsverksamheten ska ha i framtiden och hur verksamheten ska kunna utvecklas utifrån dagens och framtidens behov,

– klarlägga vilket behov som föreligger av frivilligpersonal inom totalförsvaret och samhällets krisberedskap,

– föreslå hur ett förbättrat system för att försörja verksamhetsbeställande myndigheter med frivillig kompetens skulle kunna se ut,

– föreslå vilka kriterier som ska krävas för att en organisation ska vara en frivillig försvarsorganisation samt kartlägga vilka av dagens frivilliga försvarsorganisationer som passar in på dessa kriterier,

– utvärdera och föreslå ett nytt system för den statliga finansieringen av de frivilliga försvarsorganisationerna med hänsyn till ny inriktning och nya uppgifter samt förslå en ändamålsenlig prioritering vid tilldelning av medel, och

– överväga om och i så fall i vilken utsträckning förmånssystemen till hemvärns- och frivilligpersonal bör förändras.

Utredare Björn Körlof presenterade sitt slutbetänkande ”Ny inriktning av frivillig beredskapsverksamhet” (SOU 2008:101) till försvarsminister Sten Tolgfors den 14 november 2008. Utredningen har gått ut på remiss och rimligen behandlas alltså frågan i den kommande inriktningspropositionen.

Utredningen föreslog bland annat att det i princip endast är genom uppdragsstyrning som verksamheten bör stödjas i framtiden och att det är så den frivilliga försvarsverksamheten bör utvecklas för att svara mot behov som finns i samhället.

Jag har läst Civilförsvarsförbundets remissvar till utredningen och jag hittar flera viktiga invändningar mot förslagen. Civilförsvarsförbundet anser bland annat att utredningen saknar en väl genomtänkt och nydanande grundsyn för hur medborgarnas egna resurser ska tas tillvara i samhällets försvar och krisberedskap:

”Utredningen har en alltför snäv syn på frivilligt engagemang. I stället för att se allmänheten, inklusive de frivilliga, ideella organisationer som bärs upp av medborgarna, som en strategisk förstahandslösning i svåra krislägen, ses de genomgående i Frivilligutredningen som en personalförsörjningsresurs, som ska göra det möjligt för myndigheter att lösa sina uppgifter.

Samhället är större än staten. Frivilligutredningens förslag stämmer inte överens med den vision och de principer som är kärnan i den överenskommelse som under år 2008 ingåtts mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området samt Sveriges Kommuner och Landsting. Frivilligutredningen går i detta avseende även stick i stäv med Folkrörelseutredningen från 2007.”

Civilförsvarsförbundet avvisar också förslaget att skrota organisationsstödet med följande tänkvärda argument:

”Utredningens alternativ är att all ersättning till organisationerna ska vara uppdragsstyrd. Därmed riskerar samhället att få ideella organisationer som är osjälvständiga och tillför samhällsverksamheten mindre värden än vad de annars skulle kunna göra.

Civilförsvarsförbundet avstyrker därför förslaget, att statens ekonomiska styrning endast ska ske med uppdrag. Förslaget vittnar om att utredningen saknar insikt om grundläggande mekanismer i idéburen verksamhet, förutom att den ger uttryck för en nedvärderande syn på frivilligorganisationer och deras resurser.”

Det återstår att se var regeringen landar i propositionen. Frivilligheten i vid mening – inklusive frågan om hur det påverkar samhällets samlade krishanteringsförmåga- lider svårt av att allt fokus i försvarsdebatten hamnar på det militära försvarets utveckling.

Civilförsvarsförbundet om frivilligutredningen

Civilförsvarsförbundet anser att frivilligutredningen motverkar sitt syfte. Det var i fredags som utredare Björn Körlof presenterade utredningen ”Ny inriktning av frivillig beredskapsverksamhet” (SOU 2008:101).

Civilförsvarsförbundet menar att det är ”utmärkt och fullkomligt begripligt att regeringen vill skaffa sig ett förhållningssätt till det som idag kallas frivillig försvarsverksamhet. Behovet av att anpassa samhällsskyddet och krisberedskapen, som tidigare vilat enbart på det militära hotets grund, är stort. Det är mer aktuella hot och risker som måste vara utgångspunkten – även för befolkningens egna insatser inom detta område.”

Så sant som det är sagt.
Civilförsvarsförbundet tar också upp samma sak som jag oroar mig för, nämligen effekterna av att slopa organisationsstödet till de frivilliga försvarsorganisationerna och istället uppdragsstyra.
– En kostnadseffektiv samhällslösning förlorar själva grunden för denna effektivitet – självständigheten – om den enbart ska styras genom uppdrag som myndigheter beslutar om. Det säger Anders M. Johansson, generalsekreterare i Civilförsvarsförbundet.
– Vad en organisation tillför samhället baserat på organisationsstöd ska givetvis också kunna värderas ur effektivitetssynpunkt, fortsätter Anders M Johansson.
Civilförsvarsförbundet uppmärksammar att utredarens finansieringsförslag går stick i stäv med den överenskommelse som regeringen så sent som den 23 oktober lade grunden för tillsammans med idéburna organisationer inom det sociala området samt Sveriges Kommuner och Landsting.

Denna överenskommelse värnar den ideella sektorns roll som självständiga och oberoende samhällsaktörer. Förbundet menar vidare att förslaget också sakna stöd i Folkrörelseutredningen, som i ”Rörelser i tiden” (SOU 2007:66) framhåller, att organisationsbidrag bidrar till den grund av långsiktigt inriktad kärnverksamhet som varje självständig organisation vilar på. Det är enligt den utredningen en förutsättning för att andra typer av bidrag – verksamhetsbidrag och uppdragsersättningar – ska fungera väl.

Frivillig försvars(beredskaps)verksamhet

Om en timme (10:00) presenterar utredare Björn Körlofs utredning ”Utredningen om frivillig försvarsverksamhet” betänkandet (2008:101) Ny inriktning av frivillig beredskapsverksamhet. Det ligger redan på nätet för läsning.

Jag har ännu inte läst hela utredningen, men en sak har jag noterat:

Utredningen behandlar frågor om vilka kriterier som ska krävas för att en organisation ska kunna tillhöra den aktuella gruppen av organisationer och komma ifråga för uppdrag (det är uppdragsstyrning som skall gälla framöver, vilket i sig innebär risker för att den mer långsiktiga och från staten mer fristående -och kanske också nyttigt obekväma- roll som organisationerna kan ha).

Utredningen föreslår att endast de kriterier som generellt bör gälla för samhällsstöd (dvs. demokratisk organisation, etiskt godtagbar verksamhet, icke-diskriminerande medlemsrekrytering, svara mot beställarmyndighetens värdegrund samt förutsättningar för insyn och kontroll vad avser ekonomi och verksamhet) bör gälla i framtiden. Det innebär att de myndigheter m.fl. som efterfrågar frivilliga för sina behov i framtiden bör kunna ingå avtal med vilken organisation som helst som fyller de nämnda generella kraven.

Bra!

Frivilligutredning – igen

Regeringen har nu tillsatt den senaste utredningen i raden av de som under historiens gång har haft uppgift att lämna förslag om den frivilliga försvarsverksamhetens framtida inriktning och uppgifter inom försvaret och samhällets krisberedskap.

Till utredare har Björn Körlof utsetts. Körlof är generaldirektör och chef för Totalförsvarets pliktverk till och med den sista februari 2008. Han tillträder uppdraget som utredare den 1 mars 2008 och skall redovisa resultatet senast den 31 oktober 2008.

Regeringen beskriver utredningen såhär i ett pressmeddelande:

”I takt med att Försvarsmaktens verksamhet har förändrats från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar är det naturligt att även den frivilliga försvarsverksamheten förändras i samma riktning och att den bör anpassas efter det civila samhällets behov. En särskild fråga är hur den statliga finansieringen av den frivilliga försvarsverksamheten bör se ut i framtiden.”

Kommittédirektiven finns att läsa här.

Frivilligheten utreds (igen)

Försvarsminister Tolgfors levererade för en tid sedan beskedet att ett kommittédirektiv gällande frivillig försvarsverksamhet är under beredning i regeringskansliet. Tolgfors sade att hans inriktning är att en särskild utredare ska arbeta fram förslag om den frivilliga försvarsverksamhetens framtida inriktning och uppgifter inom totalförsvaret och samhällets krisberedskap. I uppdraget kommer även en översyn av stödsystemet till frivilliga försvarsorganisationer ingå

Beskedet gavs i samband med en interpellationsdebatt med Inger Jarl Beck (s), som hade författat interpellationen.

Samhället lider förvisso inte brist på frivilligutredningar. Sedan ”Utredningen om frivillig medverkan i totalförsvaret” kom 1992 har ytterligare två utredningar genomförts:

”Frivilligutredningen, Totalförsvaret och frivilligorganisationerna – uppdrag, stöd och ersättning”, från 1997 och ”Frivilligorganisationsutredningen, Frivilligheten och samhällsberedskapen” från 2001.

Minister pekar dock på att saker har hänt när det gäller försvarets (i vid mening) verksamhet; tex. den pågående omvandlingen från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar, ökade internationella ambitioner samt samhällets krisberedskap och det breddade kompetensbehov som kan finnas vid en breddad hotbild. Tolgfors säger:

”Även vid extraordinära händelser och stora olyckor i fredstid kan frivilligorganisationer lämna ett viktigt bidrag. Det kan handla om att till exempel komplettera och förstärka yrkesverksam personal i kommuner och landsting eller att medverka i situationer som kräver förstärkningspersonal i stort antal under längre tid. Erfarenheterna av frivilligt engagemang under de senaste åren har visat att det finns goda förutsättningar för ett omfattande frivilligt deltagande i samhällets säkerhetsarbete. Det här kan vara en uppgift för de frivilliga försvarsorganisationerna men också för andra organisationer.”

Det är bra och rätt. Vidare säger Tolgfors:
”Vi menar att det är lämpligt och rimligt att en utredare ser över behovet av frivillig försvarsverksamhet i framtiden, och när det har klarlagts kan det bli aktuellt att titta närmare på hur behovet ska tillgodoses. Summa summarum: Väldigt viktig verksamhet, utrymme för modernisering och bättre anknytning till försvaret och den civila krishanteringens verksamhet.”

Riksdagens partier är överens om har att alla organisationer som med uthållighet och kvalitet bidrar till samhällets krishanteringsförmåga ska kunna komma ifråga för ekonomiskt stöd. Jag hoppas att detta är grundtanken i de kommande utredningsdirektiven, med tanke på att en översyn av stödsystemet till frivilliga försvarsorganisationer skall ingå i utredningen.