Kategori: jämställdhet

Svar på tal

Måste bara länka till detta fantastiskt roliga och relevanta blogginlägg, som är en reaktion på den kontroversiella professorn Annica Dahlströms insats i P1:s Heliga familjen den 25 juli.

Annica Dahlström hävdar bland annat att män (av biologiska skäl) hör sämre, inte kan ta i små barn på annat sätt än hårdhänt, har sämre vidvinkelseende än kvinnor och ja på det hela stora taget är sämre lämpade än kvinnor att ta hand om små barn.

Ur blogginlägget från L.A Life:

”Jag tycker nog att de här forskningsresultaten, som pekar så otvetydigt på mäns oförmåga att ta hand om hem och framför allt om sina egna små barn, reser en del andra viktiga frågor som professor Dahlström inte tog upp just i det här programmet.

Till exempel bör man nog utreda huruvida män med sitt dåliga vidvinkelseende över huvudtaget ska anses lämpliga att framföra fordon i hög hastighet. Kanske man kunde införa en maxfart på 50 km/h i timmen för män och dessutom ett totalförbud för män bakom ratten på flerfiliga motorvägar?

Och det där med fingertoppar så okänsliga att de inte förmår annat än att på ett tämligen burdust och okänsligt sätt ”hålla” i små barn borde automatiskt föranleda diskvalificering från vissa yrken. Man kan nog på goda grunder – professor Dahlströms grunder – ifrågasätta mäns lämplighet att till exempel arbeta som kirurger. Enklare sysslor inom sjukvården, såsom bäddning och toalettstädning, går att utföra även med en relativt hög grad av fumlighet och i en utfasningsperiod, innan nya regler för antagning till läkarutbildningenträder i kraft, skulle manliga läkare kunna omplaceras till dessa arbetsområden.”

Dahlström har författat boken ”Könet sitter i hjärnan” och släpps sedan dess fram i debatten ömsom av dem som vill belysa särartstossigheterna och ömsom av dem som vill bevisa att det är en utmaning mot naturlagarna med jämställdhet. Jag förvånas återigen över att det inte är fler män som reagerar.

Kanske något för Carl Bildt att engagera sig i? Idag skriver han ju på sin blogg att han faktiskt inte har gjort något alls för fäderneslandet, men tillägger för säkerhets skull: ”Än så länge i varje fall”.

Om kvinnor och män

– Vi har överväldigande bevis för att män och kvinnor är lika. Men människor vill hellre tro på könsskillnader. Det gör livet mer förutsägbart, säger Janet Shibley Hyde, psykologiprofessor vid University of Wisconsin-Madison i USA, till DN.

– Även om en kvinna inte tror på stereotypen måste hon alltid förhålla sig till den när hon jobbar i en mansdominerad bransch. Många orkar inte med att alltid jobba dubbelt så hårt för att visa att de klarar av det, och byter bana för att slippa pressen, säger Claude M Steele, professor på institutionen för psykologi vid Stanforduniversitetet i USA.

Jag minns med fasa Försvarsmaktens jämställdhetsarbete på 90-talet. Det så kallade KREOL-projektet (Den Kreativa Olikheten) härskade. Det gick -kortfattat- ut på att beskriva män och kvinnors olikheter och övertyga om att dessa olikheter kan komplettera varandra. I kurserna delades litteraturlistor ut som t.ex. omfattade följande särartsfemenistiska förgrundsgestalter:

Gray, J: Män är från Mars, kvinnor är från Venus
Robert, R – Uvnäs – Moberg, K: Hon och han födda olika.

Just Rigmor Robert gjorde sig känd för uttalanden där hon bland annat förklarar stora delar av kvinnors (förmodade) ointresse för olika tekniska områden med att våra hormoner inte är lämpade för dessa. Jag minns när hon i tidningen Amelia sade att könshormonet östrogen gör att kvinnor har svårt för datorer. ”De är påhittade av män, de är en produkt av männens fantasi och därför är vi varken intresserade av de eller förstår oss på dem”.

I en offentlig utskottsutfrågning, om sexuella trakasserier inom Försvarsmakten, som Försvarsutskottet anordnade den 17 november 1999, kan man bland annat läsa följande inlägg (sid 276 i Försvarsutskottets betänkande 1999/2000:FöU2 Det nya försvaret):

”Ulf R Johansson, Försvarsmaktens högkvarter:
Jag har en kommentar till det här med olikheter. Vi vet på vetenskaplig grund att kvinnor har vissa saker som de är bättre på än män och tvärtom. Det är de olikheterna som vi ska ta tag i tillsammans för att få en ett-plus-ett-är-tre-effekt. Vi ska inte ha, och det finns det tyvärr en tendens till, dåliga manliga kopior i de kvinnor som finns i Försvarsmakten. Det är olikheterna tillsammans som ger styrkan – inte någon form av kopiering av varandra. Det ger bara svagheter. Den andra frågan kan jag tyvärr inte svara på.
Ordförande Henrik Landerholm, riksdagsledamot: Tack, Ulf. Vi kan konstatera att Försvarsmakten valt ett särartsfeministiskt förhållningssätt snarare än ett likhetsfeministiskt.”

Generaliseringar leder till begränsningar och fördomar. Måtte allt som har med KREOL och projektens ideologiska värdegrund att göra vara borttvättat ur Försvarsmaktens minne! Nu bedriver man jämställdhetsarbetet på andra grunder.

Internationella kvinnodagen

Den 8 mars. Internationella kvinnodagen. I ett jämställt samhälle har kvinnor och män samma makt att forma samhället och sina egna liv. Kvinnors och mäns förmågor, erfarenheter och värderingar ges samma vikt. Sverige av idag är inte ett jämställt samhälle.

En dag som denna kan statistiken kanske elda upp en och annan falnad glöd:

Kvinnor kombinerar betalt arbete med vård av hem och barn, män kombinerar betalt arbete med politiskt, ekonomiskt och fackligt engagemang. Sett över veckans alla dagar arbetar kvinnor och män lika mycket, cirka 8 timmar per dag. Kvinnor arbetar lika mycket betalt som obetalt medan män arbetar dubbelt så mycket betalt som obetalt. Med obetalt arbete menas exempelvis hushållsarbete, vård av barn, underhåll av trädgård, bil och så vidare. Under en vecka utför kvinnor drygt 28 timmar obetalt arbete och män nästan 20 timmar obetalt arbete.

Sverige är ett av de länder i världen som har högst andel kvinnor i arbetslivet (cirka 80 procent jämfört med cirka 86 procent för männen). Men Sverige har också, vilket för många är ganska förvånande, en av de mest könssegregerade arbetsmarknader i världen. 72 procent av alla chefer är män. Inom privat sektor är skillnaden störst, 78 procent av cheferna män, medan 44 procent av cheferna inom offentlig sektor är män. Kvinnodominerade yrken värderas lägre än mansdominerade, män har högre lön än kvinnor i de flesta yrken. Om man räknade bort skillnader som beror på sektor, yrke och arbetstid, skulle kvinnors löner uppgå till 93 procent av mäns löner. Resterande 7 procent går inte att säkert förklara med den statistik som finns idag. Kvinnor ägde 43 procent av den totala nettoförmögenheten 2005. Ju högre ålder, desto rikare blir män i förhållande till kvinnor. Och, till sist, kvinnor tar ut mer än fyra femtedelar av föräldraledigheten.

Om någon till äventyrs behöver mer ”bevis” kan jag varmt rekommendera SCB:s ypperliga skrift ”På tal om Kvinnor och Män. Lathund om jämställdhet 2006”.

Det kan tyckas vara paradoxalt, för att inte säga typiskt. Men såhär på den internationella kvinnodagen vill jag uppmärksamma… en man. Men inte vilken man som helst, utan JämO, Claes Borgström. Jag hoppas att han inspirerar andra män till att ta aktiv ställning för jämställdhet. Inte bara i korrekta uttalanden vid fikabordet på jobbet, utan hellre i praktiken, hemma och i det offentliga rummet.