Kategori: Krisberedskapsmyndigheten

Ny webbportal för krisinformation

Nu finns en myndighetsgemensam webbportal för krisinformation: www.krisinformation.se. Portalen ger information från myndigheterna före, under och efter en kris. Dess främsta uppgift är att vid kris vägleda medborgarna till relevant information.

Före krisen informerar portalen om hur svensk krisberedskap fungerar. Under krisen ger portalen en översiktlig bild av händelseförloppet och hänvisar till myndigheter och andra som har ansvar vid en kris.

Det är Krisberedskapsmyndigheten som ansvarar för utveckling, drift och förvaltning av webbportalen.

Krisberedskapsmyndighetens krishanteringsförmåga är otillräcklig

Krisberedskapsmyndigheten (KBM) har gjort en egen risk- och sårbarhetsanalys. Analysen för 2007 visar att KBM:s krisberedskapsförmåga är otillräcklig. Bland annat är beredskapsorganisationen underdimensionerad och har för kort uthållighet.

Med anledning av resultatet i risk- och sårbarhetsanalysen kommer KBM att vidta åtgärder för att förbättra sin egen krisberedskapsförmåga:

– Att göra en egen risk– och sårbarhetsanalys är viktigt för alla aktörer i krishanteringssystemet. Den analys vi nu gjort över vår egen verksamhet innebär att vi kunnat identifiera flera olika områden där vi kan vidta förbättringar för att ytterligare förstärka vår egen förmåga, konstaterar KBM:s överdirektör Nils Svartz.

I likhet med andra aktörer i krishanteringssystemet ska KBM varje år göra en egen risk- och sårbarhetsanalys. KBM:s egna redovisade brister illustrerar, paradoxalt nog kan tyckas, hur nödvändigt det är.

Krisa inte

En helt ovetenskaplig uppskattning är att försvarspolitiker ägnar 80 % av sin tid till att tänka på frågor som har med det militära försvaret att göra.

Det är ganska irrationellt, ur många olika aspekter. Vi kan ju nämligen vara helt säkra på att kriser av olika slag kommer att drabba landet -hela eller delar- och att frågan om strömavbrott inte är ett om utan ett när och hur omfattande. Med andra ord helt andra tidsperspektiv och sannorlikhetsperspektiv än det väpnade angreppet.

När medvetenheten om att kalla kriget var slut sjönk in, ja då försvann ”Om kriget kommer”, med dess anvisningar om hur man skulle göra, från telefonkatalogen. Någon motsvarighet till detta ”skyltfönster” i varje hem finns väl inte längre. Så det gäller nog för var och en att bära med sig lite baskunskaper.

DN bistår dock med instruktioner. Civilförsvarsförbundet står för kunskapen:

”På landsbygden är återkommande strömavbrott inget ovanligt. Men de senaste årens stormar har även drabbat tidigare förskonade bostadsområden. Många undrar handfallet hur man klarar matlagning och värme – och vad i all världen gör man med toaletten?

Klimatförändringarna för bland annat med sig blåsigare väder. Men teknikberoendet gör oss sårbarare när tekniken fallerar, konstaterar Jan Alsander, utbildningschef på Civilförsvarsförbundet.

– I dag har vi tappat mycket kunskap. På 1800-talet visste alla hur man håller värmen och lagar mat utan el. Rätt hanterat är ett strömavbrott inte farligt. Man behöver inte vara orolig för att det är mörkt, menar Jan Alsander.

– Under 99,9 procent av mänsklighetens historia har vi klarat oss utan el. Med lite kunskap och förberedelser har vi en mental beredskap, och det är det allra viktigaste”.

Läs vidare här.

Snart så…

I avvaktan på att pliktutredningen äntligen tillsätts, så att det arbetet kommer igång, kan man ju alltid ägna sig åt att uppmärksamma lite annat som har att göra med försvars- och säkerhetspolitik.

I avdelningen ”Detta borde varit gjort” finner vi t.ex. det som alliansen gick till val på, nämligen en strategi för internationella insatser.

17 februai 2004 kan man läsa följande i ett pressmeddelande:

”Sveriges ekonomiska resurser för internationella försvarsinsatser är begränsade. De tillvaratas inte på bästa sätt av regeringen. Vi har med andra ord ett ansvar för att den insats som görs utformas så att bästa hjälp kan ges åt så många som möjligt”.

Så sade Allan Widman och Cecilia Wigström (fp), ledamöter i riksdagens sammansatta utrikes- och försvarsutskott, vid en pressträff på tisdagen då de presenterade en promemoria om behovet av en svensk strategi för internationella krishanteringsinsatser.

Nästan exakt ett år senare, den 8 februari 2005, skrev företrädare för allianspartierna följande i ett yttrande från Försvarsutskottet till Utrikesutskottet med anledning av regeringens proposition 2004/05:61 Fortsatt svenskt deltagande i Förenta nationernas mission i Liberia:

”Mot bakgrund av bland annat det ovan anförda anser vi att det är hög tid att utveckla en strategi för Sveriges internationella insatser. Avsaknaden av en övergripande strategi blir med varje ny insats alltmer påtaglig. Deltagandet i internationella insatser kännetecknas idag av splittring och en utsmetning av de resurser som står till buds.”

I alliansregeringens första budgetproposition, för 2007, skrev regeringen att man ”avser att utarbeta en nationell strategi för Sveriges deltagande i internationella militära insatser”.

I riksdagsbeslutet 2006 (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:FöU1, rskr. 2006/07: 31 och 32) betonade försvarsutskottet att regeringen senast i budgetpropositionen för 2008 bör redovisa den nationella strategi för Sveriges deltagande i internationella militära insatser som aviseras i ovan nämnda budgetproposition.

Sist, och kanske minst, men ändå: I centerns stämmobeslut från 2007 står det:

”Centerpartiet och Alliansen har verkat för att en nationell strategi för de svenska insatserna ska tas fram. Den ska tydligt ange de politiska målen och skapa förutsättningar för ett mer effektivt resursutnyttjande. En del i det är att våra resurser fokuseras på färre insatser och att vi i dessa deltar med en större trupp. De svenska bidragen skall vara grundande på reella och efterfrågade behov. Strategin bör betona vikten av kvinnors deltagande i internationella insatser, i enlighet med FN-resolution 1325. Kvinnors erfarenheter kan bidra till en bättre kontakt med lokalbefolkningen och inverka positivt på demokratiseringsprocesser.”

Observera särskilt att riksdagen redan 2006 förutsatte att regeringen senast i samband med budgetpropositionen för 2008, skulle redovisa strategin… Den är ännu inte här. Det kan bara tolkas som att den kommer att vara alldeles enastående, när den väl kommer, eftersom man har tagit så god tid på sig att arbeta igenom den.

I avdelningen ”Frågor som saknar svar” finner vi bland annat frågan om hur regeringen avser ställa sig till slutsatserna i utredningen Alltid Redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser (SOU 2007:31) nu när remissbehandlingen torde vara avslutad och skrivarbetet pågår med vårens proposition som bland annat behandlar sammanslagningen av Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar.

Anledningen till min fråga går att finna i Försvarsberedningens rapport, där riksdagens sju partier totalsågar det perspektiv som anläggs i utredningen, till förmån för ett tvärsektoriellt sådant.

Beredningen skriver i rapporten att ”en ny samlad myndighet för säkerhet och beredskap är en förutsättning för att åstadkomma en kraftfull styrning och samordning av krisberedskapen. I den modell för den nya myndigheten som ovan nämnda utredning målar upp (här syftar beredningen på Alltid redo!) riskerar dock Sverige att åter hamna i en ineffektiv struktur som utvecklas utifrån olika verksamheters enskilda engagemang och förmåga. En sådan samlad myndighet måste få ett betydande sektorsövergripande ansvar.”

Ett välkommet och välgörande besked från regeringen skulle vara att den organisationskommitté som förbereder den nya myndigheten får direktiv som överensstämmer med beredningens inriktning. Detta måste i sin tur följas upp så att ett sådant tvärsektoriellt angrepssätt, där man tittar på vilka reella behov som finns i samhället och utifrån detta formar en adekvat struktur (tvärsektoriell ubildning, övning, samordning etc.), verkligen implementeras. Till detta kommer den strategi för samhällets säkerhet som Försvarsberedningen lade fram 2006 och som sedan blev en proposition som riksdagen antog.

Det vore förödande och totalt missbruk av tid och kraft -örutom att beslut kan bli helt fel och närmast irreversibla (jag tänker framför allt på utbildningsområdet)- om inte den kommande propositionen blir den tvärsektoriella helhetslösning som riksdagens partier förväntar sig.

Nytt jobb

Några beslut fattas trots allt i Försvarsdepartementet. Vid dagens regeringssammanträde lades några nya fundament till det kommande krishanteringssystemet genom två utnämningar:

Nils Svartz blir överdirektör och vikarierande generaldirektör för KBM. Det innebär förmodligen att det är han som sedan blir generaldirektör för den nya myndigheten, som uppstår genom en sammanslagning av Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar.

Samtidigt har regeringen utsett nuvarande generaldirektören vid KBM Lars Hedström till biträdande chef för Kansliet för krishantering i Statsrådsberedningen.

Jag vet inte om dessa tjänster har varit utlysta eller ej.