Kategori: Östersjön

"Klimatförändring i Östersjöområdet – igår, idag och imorgon"


Air temperature changes for the Baltic Sea basin from 1871-2004, shown as deviation from the 1961-1990 mean value. Bars represent annual values, the black curve shows the smoothed data.

I en ny bok sammanställs forskningsresultat om regional klimatförändring i Östersjöområdet.

Puff från SMHI:s hemsida:
”Arbetet som tillkommit genom Östersjösamarbetet BALTEX har genomförts av ett 80-tal forskare från 13 länder. Bland resultaten framgår att temperaturökningen i Östersjöområdet varit större än den globala förändringen under 1900-talet. En sammanställning av flera olika klimatscenarier visar också på en stor framtida ökning i temperatur (4-6 grader för svenska förhållanden fram till slutet av 2000-talet), ökad årsnederbörd, minskad utbredning av snö- och istäcken. Boken tar också upp konsekvenser av klimatförändringar för ekosystem, både till lands och till sjöss”.
Läs mer i pressmeddelandet, här.

Det skulle inte förvåna mig…

… om serviceplattformen utanför Gotland (gasledningen) aldrig har varit aktuell mer än för att fylla den funktion som den just nu gör:

Först skall det bli en stor serviceplattform.

Sedan backar bolaget, säger att man lyssnar på och förstår kritiken.

Snart kommer det presenteras en lösning för hur den kan plockas bort och *ta-ta-tarmtam*
efter det framstår man som snälla.

Och då kommer regeringen att säga att det faktiskt, egentligen, var serviceplattformen som var det stora problemet.

Ryskt säkerhetsintresse

Idag har Försvarsministern inkommit med sitt svar på Carl B Hamiltons skriftliga fråga om den ryska marinens undersökningar i svensk ekonomisk zon, det vill säga de bottenundersökningar som utförs som ett led i kartläggningen av förutsättningarna för att dra en naturgasledning genom Östersjön från Ryssland till Tyskland.

Ministern skriver: ”Oaktat de tidningsuppgifter till vilka frågeställaren refererar har jag inte kunnat konstatera något stöd för påståendet att enheter ur den ryska Östersjömarinen varit involverade i bottenundersökningarna.”

Ministern skriver vidare att ”Enligt rysk doktrin betraktas infrastrukturen för gas- och oljeexporten som ett nationellt säkerhetsintresse. Jag hade möjlighet att diskutera denna fråga med den förre ryske försvarsministern Sergej Ivanov när han besökte mig i oktober förra året.”

Det väcker ju lite funderingar. Dels vore det naturligtvis intressant att veta vad som sades vid nämnda möte. Dels vore det intressant att höra vilka slutsatser ministern drar av sitt eget konstaterande att infrastrukturen för gas- och oljeexporten utgör ett nationellt ryskt säkerhetsintresse?

Det där med säkerhetsintresse i ministerns svar föranleds av Hamiltons fråga, han skrev:

”Marinchefen har även uttalat sig för permanent rysk marin närvaro i bland annat Medelhavet på grund av pipelineexport av rysk gas och olja, det vill säga en principiell hållning, som tillsammans med president Putins tv-uttalande den 26 oktober 2006 om den ryska Östersjömarinens uppgift att skydda den planerade gasledningen, indikerar en ambition att ha hög rysk marin närvaro i Östersjön, om gasledningen skulle förverkligas.”

Fokus: Östersjön

40% av all rysk export går på köl genom Östersjön. De ryska oljetransporterna kommer att fördubblas inom en snar framtid. Nya fartyg (kategorin ”Baltic Max”) som kan transportera 200 000 ton olja, kommer snart att trafikera vårt innanhav.

Kommer du ihåg Exxon Valdez?

Exxon Valdez var en oljetanker ägd av Exxon, vilken grundstötte utanför Alaskas kust den 24 mars 1989. Olyckan orsakade att cirka 42 000 kubikmeter råolja läckte ut. Utsläppet var därmed ett av de allvarligaste någonsin. Befälhavaren för fartyget var vid tidpunkten för grundstötningen påverkad av alkohol och hade lämnat bryggan. Katastrofen som drabbade Alaskas sydkust medförde skador som ännu inte läkt.

Man kan lätt räkna ut, med hänsyn till de tunga tonnage som kommer att trafikera Östersjön, att Exxon Valdez kan vara en liten katastrof i jämförelse. Antalet incidenter har de senaste åren ökat stadigt. Enligt HELCOM ägde t.ex. 57 kollisioner rum i Östersjön under 2005, jämfört med 11 år 2000.

Dock visar nya siffror att antalet incidenter totalt sett minskar år 2006, jämfört med tidigare år:

”The annual number of shipping accidents in the Baltic Sea area, including also accidents resulting in oil spills, has significantly decreased for the first time since 2004, although it is still almost twice as high as four-five years ago”.

Detta är risker som kan få oöverstigliga konsekvenser för länderna runt Östersjön. Miljömässigt, naturligtvis, ekonomiskt och säkerhetspolitiskt.

Beredskapen för att hantera en oljeolycka måste förstärkas avsevärt. Hur ser t.ex. kontrollerna för nykterhet till sjöss ut? Har alla tankbåtar alkolås? Åtgärder måste genomföras för att öka beredskapen för svåra oljeolyckor. Några exempel: Öka och samordna kapaciteten för nöduttryckning och oljesanering i berörda länder. En internationell nödplan för hela Östersjön med samordnade resurser, fartyg och ledningscentraler. Ett nätverk av speciella nödhamnar som kan ta emot fartyg i behov av reparationer.

Kort sagt: En samordning (inom och mellan Östersjöns länder) som innebär att man vet i förväg hur en kris skall hanteras, både när det gäller förebyggande arbete, praktisk krishantering och rättsliga efterspel.
(Illustration: Banksy)