Kategori: budgetmotioner

Oppositionens alternativ

Nu ligger oppositionens försvarsmotioner, med anledning av regeringens budgetproposition, uppe på riksdagens hemsida för allmän beskådan. Man kan konstatera att det spretar ganska kraftfullt mellan (s), (v) och (mp).

Socialdemokraterna framhåller t.ex. att det är det viktigt att värna en inhemsk, svensk försvarsindustri med hög teknologisk standard. Detta eftersom ”Försvarsindustrin bidrar till Sveriges oberoende. Samtidigt gagnas Sverige som industrination av en stark försvarsindustri, som dessutom bidrar med positiva spinoffeffekter”.

Med regeringens neddragningar på försvarsmateriel – först i tilläggsbudgetpropositionen i april, och nu i budgetpropositionen i september- ser (s) inga ytterligare möjligheter till besparingar på försvarsmaterielområdet under den kommande budgetperioden. Tvärt om föreslår man något mer resurser till försvarsmateriell 2009 och 2010.

Socialdemokraterna minskar också (tillfälligt, som man skriver) anslaget för de fredsfrämjande insatserna med 500 miljoner kronor 2009 och 250 miljoner kronor 2010. Detta med hänvisning till att (s) vill avsluta det svenska militära engagemanget i Kosovo men fortsätta vårt civila engagemang.

(s) skriver vidare att man är öppna för att omfördela resurser och förstärka insatsen i Afghanistan ”om säkerhetsläget skulle försämras”.

När det gäller den nordiska stridsgruppen (NBG) konstaterar (s) att regeringen har, tillsammans med Estland, Finland, Irland och Norge, anmält sin avsikt till EU att ställa den nordiska stridsgruppen (NBG) till EU:s förfogande för en ny beredskapsperiod under det första halvåret 2011, med Sverige som så kallad ramnation. Socialdemokraterna är positiva till att Sverige deltar i NBG 2011, men menar dock att Sverige denna gång inte ska vara ramnation. Därför minskas ramen för NBG med 200 miljoner kronor 2009, 700 miljoner kronor 2010 och 1 miljard kronor 2011.

Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag på utökade resurser till internationella insatser. Likaså avvisas satsningen på NBG (man skriver bland annat ”Hittills har EU inte skickat ut någon stridsgrupp och det har visat sig att det fattas organisation till att göra det”) samt svenskt deltagande i PFF. (v) skriver att man ”vill säkra och förstärka det nationella försvaret och föreslår därför en satsning på den nationella skyddsstyrkan”.

Och när det gäller civil-militär samverkan skriver (v): ” Vi anser att det är mycket viktigt att civila och militära insatser hålls separerade både när det gäller personal, materiel och ekonomiska resurser.”

Miljöpartiet har lämnat en fyllig kommittémotion vid sidan av budgetmotionen

Utgångspunkten för Miljöpartiet de Grönas försvarspolitik är att ”det svenska försvaret ska omvandlas från ett invasionsförsvar till ett fredsfrämjande insatsförsvar, i enlighet med vad riksdagen tidigare har beslutat. Försvaret ska ha ett tydligt och renodlat uppdrag och det ska uppfyllas på ett kostnadseffektivt sätt. För detta ändamål krävs fortsatta omfattande omstruktureringsinsatser både inom förbandsverksamheten och inom materielförsörjningen. Det duger inte att som regeringen nu gjort att göra halt och stoppa denna rationaliseringsprocess. Det kommer leda till att försvarsmaktens ekonomiska problem befästs”.

Vidare anför (mp) att: ”Principen att regeringen vill skjuta till mer pengar till förbandsverksamheten från materiel och utveckling bejakar Miljöpartiet. Men vi kan inte ansluta oss till den föreslagna överföringen då den inte kombineras med en fortsatt reformprocess.”

I motionen tas följdriktigt en rad förslag kring organisation och dimensionering upp. Miljöpartiet avvisar också den satsning på ”SuperJAS” som regeringen vill ha mandat att fatta beslut om. (s) och (v) tar inte upp detta i sina motioner. Det återstår alltså att se hur dessa partier agerar när motionen ska behandlas i Försvarsutskottet.

När det gäller materielförsörjningen står miljöpartiet närmare regeringen än (s). Miljöpartiet stöder regeringens uttalade ambition att effektivisera försvarets materielförsörjning med stopp redan nu för vissa materielprojekt. Miljöpartiet anser att utgifterna för materielförsörjningen kan reduceras mer än vad regeringen aviserat. Detta kan åstadkommas bland annat genom att även stoppa beslutet om redan nämnda utveckling och köp av nästa generations JAS 39 Gripen. Vidare föreslår Miljöpartiet stopp för utveckling av en ny ubåt.

Miljöpartiet vill tillföra ytterligare 70 miljoner kronor till Fredsfrämjande förbandsinsatser. Detta för att de internationella insatserna är en prioriterad uppgift:

” Transformeringen mot ett kostnadseffektivt och användbart militärt försvar måste fortsätta. Militära förmågor som endast är utformade för insatser på det egna territoriet är obsoleta i dagens säkerhetspolitiska miljö. I enlighet med FN-stadgans principer har Sverige ett ansvar för att främja internationell fred och säkerhet. Det ligger i vårt intresse att upprätthålla och utveckla bilaterala och multilaterala relationer och strukturer. Det militära försvaret måste byggas upp utifrån att det skall vara användbart för att hantera dagens utmaningar och hot som t.ex. att förhindra folkmord och skilja stridande parter. Dessa utmaningar hanteras genom internationella FN-mandaterade insatser där den militära komponenten är en mindre del av en nödvändig helhetssyn på konflikthantering med huvudsakliga civila, förebyggande och återuppbyggande komponenter”.

Detta som bjärt kontrast till Vänsterpartiets motion.

Om man vill vara positiv kan man tänka att (s) och (v) lär vara möjliga att inspirera eftersom de verkar sakna idéer och förslag om hur det svenska militära försvaret skall vara utformat. En mer negativ tolkning torde vara att opositionen står inför stora utmaningar när det gäller att samla sig inom försvarspolitiken inför 2010.

Arbetet måste börja nu, om det inte skall bli en fallgrop under regeringsförhandlingarna.

En nyhet och några reflektioner

Idag publicerar en del dagstidningar en TT-artikel under rubriken ”Försvarsfrågan splittrar s och mp”. Jag och Anders Karlsson (s) uttalar oss. Jag försöker göra en poäng av att man måste grunda besparingsförslag på ett sätt så att man verkligen kan visa både hur det kan gå till och vad man vill med förändringarna, eftersom ett annat förfarande leder till att alla i ”systemet” lätt avfärdar besparingsförslagen som oseriösa. Det kan man naturligtvis leva med. Det kan till och med ses som en merit, när man försöker förändra det system som ”bevararna” försöker värna.

Men, konsekvensen är allvarligare, om man inte enbart har ambitionen att synas i oppositionsdebatten utan vill göra skillnad i verkligheten.

Det leder nämligen till att dessa ”systemkramare” aldrig synas och ställs till svars för sina egna framtidsbilder. Därmed får man ingen debatt om det viktiga. Se t.ex. försvarsministers kommentar till socialdemokraternas budgetförslag. Diskussionen liksom stoppar där och vi kommer ingen vart.

Karlsson fortsätter i TT-intervjun hävda att socialdemokraternas förslag om att knipa åt sig ”JAS-pengarna” när JAS-andelen av materielplaneringen faller ut de närmaste åren, är genomförbart.

Jag försöker hävda att det socialdemokraterna borde ha gjort, är att tillsammans med miljöpartiet satt stopp för JAS delserie tre och onsdagens uppgradering av 31 JAS-plan till C/D nivå. Framför allt borde man i planeringen ha sänkt ramen för materielplanen i den takt JAS minskar. Detta för att inte JAS-andelen omedelbart tecknas in av annat.

Det nya i artikeln är, och det är närmast sensationellt, är att de beparingskrav som socialdemokraterna lägger för 2009 och 2010 nu av Karlsson bara sägs vara ett slags alternativ.

Karlsson säger såhär:

”Vi lägger till 350 miljoner krnor 2008, sedan skall vi göra en utreding om hur mycket det går att spara. Den långtidsbudget som vi har gjort är inte definitiv. Det finns möjligheter att spara men vi har ännu inte sagt att vi skall göra det. Det är en långtidsplanering.”

Detta illustrerar i ett nötskal vad jag försöker beskriva. Om man inte har gjort hemläxan ordentligt börjar det snart att glida.

Jag vill ta tillfället i akt att peka på vilken seger det är i sig för miljöpartiets politik, att alla (alla!) partier i Sveriges riksdag nu vill spara pengar på det militära försvaret! Det är ett paradigmskifte i svensk politik. Vi är inte överens om hur, det kan man läsa respektive oppositionspartis budgetmotioner för att se samt studera de interna turerna i regeringen, men man får inte glömma det historiska i detta: Inget (riksdags)parti motsätter sig besparingar eller kräver mer pengar!

Det tål faktiskt att tänka på ur ett partiegoistiskt perspektiv en stund. Först var det mp-kraven på att planering och struktur måste förändras efter kalla krigets slut. Sedan var det kraven på en vidgad hotbild – att andra hot än de militära både måste planeras för och tas hänsyn till (miljö, sårbarhet, fattigdom etc.). De materielprojekt (utom ubåtarna, det måste erkännas) som miljöpartiet har försökt sätta stopp för genom åren, är inte sällan just de materieprojekt som kritiseras från olika håll för att de inte borde ha genomförts.

Ibland, bara lite, kan man kosta på sig att säga vad var det vi sade. Sedan får man övergå till mer konstruktiv verksamhet…!

Slutligen, jag tycker det är synd att vänstern kommer lindrigt undan (i alla fall i det korta perspektivet) med anledning av sin budgetmotion. De vill spara stora pengar samtidigt som de vill utbilda värnpliktiga och avsluta det internationella engagemanget. Det vore nyttigt för dem om de tvingades ut på banan. Möjligen visar tystnaden i medierna kring deras förslag att ingen tar det på allvar. Det är ett problem för vänstern, men också för oppositionen som helhet.