Kategori: riksdagen

Riksdagsdebatt om ISAF

Idag debatterar riksdagen det fortsatta svenska deltagandet i internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF). Regeringens proposition har behandlats av det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet och resulterat i det betänkande (2008/09:UFöU1) som dagens debatt handlar om.

För egen del hoppas jag att civil-militär samverkan och helikopterfrågan blir tunga frågor under dagens debatt. UFöU skriver med viss skärpa om helikopterbristen i insatsen och motionärer har också tagit upp frågan om Medevac. UFöU skriver i sitt betänkande:

”Utskottet vill understryka betydelsen av att den svenska insatsen i sin helhet har tillgång till kvalificerade sjukvårdsresurser och konstaterar att Försvarsmakten har redovisat att förbandets tillgång till sjukvårdsresurser är tillfredsställande. Den svenska styrkan avses förstärkas med en särskild helikopterenhet med sjukvårdsförmåga (Medevac). Utskottet har erfarit av Försvarsmakten att den ursprungligen avsedda Medevac-enheten kommer att försenas avsevärt. Försvarsmakten överväger därför andra möjligheter att förbättra sjuktransportförmågan med helikopter.”

När FM har Hkp 14 i luften, det vet man inte men det är långt dit. Och regeringen vill skicka en Hkp 10 till Afghanistan, men hur mycket kommer den att kunna vara i luften? Och hur många behöver man egentligen för att hålla en rimlig beredskap och förmåga också över tid? Absolut minst två, gärna tre, skulle jag tro.

Det framstår som att försvarsministern kommer att ha stora problem med att få fram resursen till instsen ens under överskådlig tid, med mindre än att man får hyra kapaciteten någon annan stanns ifrån.

Och på tal om helikoptrar, den helikopterutredning som jag har skrivit om tidigare här på bloggen, vars direktiv regeringen beslutade om den 10 oktober 2008 men som ännu inte är tillsatt och som egentligen skulle lämna en delrapport den 31 december, den bör tas upp i debatten.

Men det har man redan förstått vid Försvarsdepartementet, att den frågan kommer upp. Kanske är det därför man vid dagens regeringssammanträde hade en beslutspunkt enligt följande:

”Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om Försvarsmaktens helikopterresurser (Fö 2008:07)Fö2008/MIL”.

En gissning är att förseningen med tillsättandet av utredare etc. skall förklaras med att uppdraget utökas med tilläggsdirektiv. Eller avser man att göra en kommitté av det som egentligen skulle vara en utredningsperson? Ytterligare en gissning är att det kan ha med ISAF att göra, så att Tolgfors kan berätta om det vid dagens debatt i kammaren.

Den som lever får se och den som följer riksdagens webbutsändning av debatten i eftermiddag får dessutom veta…
PS. För alla som vill förkovra sig i helikopterfrågan rekommenderas Wiseman’s blogg, bl.a. följande inlägg.

Oppositionens alternativ

Nu ligger oppositionens försvarsmotioner, med anledning av regeringens budgetproposition, uppe på riksdagens hemsida för allmän beskådan. Man kan konstatera att det spretar ganska kraftfullt mellan (s), (v) och (mp).

Socialdemokraterna framhåller t.ex. att det är det viktigt att värna en inhemsk, svensk försvarsindustri med hög teknologisk standard. Detta eftersom ”Försvarsindustrin bidrar till Sveriges oberoende. Samtidigt gagnas Sverige som industrination av en stark försvarsindustri, som dessutom bidrar med positiva spinoffeffekter”.

Med regeringens neddragningar på försvarsmateriel – först i tilläggsbudgetpropositionen i april, och nu i budgetpropositionen i september- ser (s) inga ytterligare möjligheter till besparingar på försvarsmaterielområdet under den kommande budgetperioden. Tvärt om föreslår man något mer resurser till försvarsmateriell 2009 och 2010.

Socialdemokraterna minskar också (tillfälligt, som man skriver) anslaget för de fredsfrämjande insatserna med 500 miljoner kronor 2009 och 250 miljoner kronor 2010. Detta med hänvisning till att (s) vill avsluta det svenska militära engagemanget i Kosovo men fortsätta vårt civila engagemang.

(s) skriver vidare att man är öppna för att omfördela resurser och förstärka insatsen i Afghanistan ”om säkerhetsläget skulle försämras”.

När det gäller den nordiska stridsgruppen (NBG) konstaterar (s) att regeringen har, tillsammans med Estland, Finland, Irland och Norge, anmält sin avsikt till EU att ställa den nordiska stridsgruppen (NBG) till EU:s förfogande för en ny beredskapsperiod under det första halvåret 2011, med Sverige som så kallad ramnation. Socialdemokraterna är positiva till att Sverige deltar i NBG 2011, men menar dock att Sverige denna gång inte ska vara ramnation. Därför minskas ramen för NBG med 200 miljoner kronor 2009, 700 miljoner kronor 2010 och 1 miljard kronor 2011.

Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag på utökade resurser till internationella insatser. Likaså avvisas satsningen på NBG (man skriver bland annat ”Hittills har EU inte skickat ut någon stridsgrupp och det har visat sig att det fattas organisation till att göra det”) samt svenskt deltagande i PFF. (v) skriver att man ”vill säkra och förstärka det nationella försvaret och föreslår därför en satsning på den nationella skyddsstyrkan”.

Och när det gäller civil-militär samverkan skriver (v): ” Vi anser att det är mycket viktigt att civila och militära insatser hålls separerade både när det gäller personal, materiel och ekonomiska resurser.”

Miljöpartiet har lämnat en fyllig kommittémotion vid sidan av budgetmotionen

Utgångspunkten för Miljöpartiet de Grönas försvarspolitik är att ”det svenska försvaret ska omvandlas från ett invasionsförsvar till ett fredsfrämjande insatsförsvar, i enlighet med vad riksdagen tidigare har beslutat. Försvaret ska ha ett tydligt och renodlat uppdrag och det ska uppfyllas på ett kostnadseffektivt sätt. För detta ändamål krävs fortsatta omfattande omstruktureringsinsatser både inom förbandsverksamheten och inom materielförsörjningen. Det duger inte att som regeringen nu gjort att göra halt och stoppa denna rationaliseringsprocess. Det kommer leda till att försvarsmaktens ekonomiska problem befästs”.

Vidare anför (mp) att: ”Principen att regeringen vill skjuta till mer pengar till förbandsverksamheten från materiel och utveckling bejakar Miljöpartiet. Men vi kan inte ansluta oss till den föreslagna överföringen då den inte kombineras med en fortsatt reformprocess.”

I motionen tas följdriktigt en rad förslag kring organisation och dimensionering upp. Miljöpartiet avvisar också den satsning på ”SuperJAS” som regeringen vill ha mandat att fatta beslut om. (s) och (v) tar inte upp detta i sina motioner. Det återstår alltså att se hur dessa partier agerar när motionen ska behandlas i Försvarsutskottet.

När det gäller materielförsörjningen står miljöpartiet närmare regeringen än (s). Miljöpartiet stöder regeringens uttalade ambition att effektivisera försvarets materielförsörjning med stopp redan nu för vissa materielprojekt. Miljöpartiet anser att utgifterna för materielförsörjningen kan reduceras mer än vad regeringen aviserat. Detta kan åstadkommas bland annat genom att även stoppa beslutet om redan nämnda utveckling och köp av nästa generations JAS 39 Gripen. Vidare föreslår Miljöpartiet stopp för utveckling av en ny ubåt.

Miljöpartiet vill tillföra ytterligare 70 miljoner kronor till Fredsfrämjande förbandsinsatser. Detta för att de internationella insatserna är en prioriterad uppgift:

” Transformeringen mot ett kostnadseffektivt och användbart militärt försvar måste fortsätta. Militära förmågor som endast är utformade för insatser på det egna territoriet är obsoleta i dagens säkerhetspolitiska miljö. I enlighet med FN-stadgans principer har Sverige ett ansvar för att främja internationell fred och säkerhet. Det ligger i vårt intresse att upprätthålla och utveckla bilaterala och multilaterala relationer och strukturer. Det militära försvaret måste byggas upp utifrån att det skall vara användbart för att hantera dagens utmaningar och hot som t.ex. att förhindra folkmord och skilja stridande parter. Dessa utmaningar hanteras genom internationella FN-mandaterade insatser där den militära komponenten är en mindre del av en nödvändig helhetssyn på konflikthantering med huvudsakliga civila, förebyggande och återuppbyggande komponenter”.

Detta som bjärt kontrast till Vänsterpartiets motion.

Om man vill vara positiv kan man tänka att (s) och (v) lär vara möjliga att inspirera eftersom de verkar sakna idéer och förslag om hur det svenska militära försvaret skall vara utformat. En mer negativ tolkning torde vara att opositionen står inför stora utmaningar när det gäller att samla sig inom försvarspolitiken inför 2010.

Arbetet måste börja nu, om det inte skall bli en fallgrop under regeringsförhandlingarna.

Å än går det hit….

Det är läge att gå igenom motionsfloden i riksdagen, när det gäller den senaste tidens tre viktiga förslag från regeringen:

1. Propositionen ”Multilateralt samarbete om strategiska flygtransporter”,
2. Skrivelsen ”Nationell strategi för svenskt deltagande i internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet”,
3. Propositionen ”Stärkt krisberedskap – för säkerhets skull”.

Eller flod och flod, förresten. Kanske snarare spridda skurar av blandad kvalitet… Det som sticker ut allra mest är i varje fall det faktum att oppositionen har samlat sig till en gemensam motion när det gäller krishanteringsfrågorna. Det är faktiskt ganska stort! Jag återkommer till det.

1. Först flygtransporterna. Det är lite häpnadsväckande, men socialdemokrater och vänsterpartister gör ett totalt avsteg från allt vad försvarsberedningen har skrivit genom åren (och slagit fast i propositionstexter under samarbetet mellan s, mp och v före valet 2006) om behovet av strategiska lufttransporter. Dessa två partier vill ha avslag på propositionen.

Därmed inte sagt att det är obefogat att ifrågasätta den lösning regeringen föreslår. Tvärt om! Speciellt inte det stora flyguttaget som vi binder fast oss vid under lång tid framöver (utan att regeringen motiverar det eller kopplar det till den nationella strategin).

Miljöpartiet bejakar alltså behovet, men vill bl.a. att regeringen återkommer med en behovsanalys när det gäller flyguttaget till riksdagen innan avtalet ingås. Miljöpartiets motion finns här.

2. Den skrivelse om nationell strategi för svenskt deltagande i internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, som regeringen nyligen lade på riksdagens bord, har också föranlett motioner från oppositionen. Här spretar det också, men här är det vänsterpartiet som går en annan väg än mp och s.

Vänstern framstår som det parti som (utan att tillföra resurser i och för sig) vill krama hårdast om territorialförsvaret. De skriver t.ex. följande:

”Det Svenska försvaret har, som konstateras i skrivelsen, den dubbla uppgiften att värna landets territoriella integritet och att bidra till fred och säkerhet. Mellan dessa två uppgifter måste det råda balans. Att prioritera och dimensionera för internationella insatsstyrkor, där all framtida utbildning ställs om i syfte att verka i andra länder, riskerar att i framtiden ge negativa effekter och visa sig vara en felsatsning för det svenska försvaret och försvarsförmågan inom vårt eget territorium. Den utrustning och de kunskaper som krävs i det svenska klimatet skiljer sig på allt för många sätt från den utrustning och de kunskaper som krävs för ett internationellt uppdrag. Därför går det inte att utgå ifrån att det svenska försvaret under utlandsinsatser får alla de operativa erfarenheter som är nödvändiga för att försvara det egna territoriet i ett förändrat säkerhetsläge. För att Sverige ska kunna behålla sitt oberoende och suveränitet bör vi själva upprätthålla ett försvar som är anpassat till de svenska förutsättningarna”.

Peter Rådberg m.fl. i miljöpartiet har inlämnat en motion som finns att läsa här.
Socialdemokraternas Urban Ahlin m.fl. har inlämnat den här motionen (de verkar ha fått ungefär samma intryck av strategin som jag fick när jag läste den första gången).

3. Slutligen, när det gäller krisberedskapspropositionen har oppositionen skrivit en gemensam motion. Det är viktigt. Dessutom ligger den i linje med vad alliansens partier (i alla fall tidigare) har tyckt inom ramen för bl.a. Försvarsberedningen.

Varför göra det lätt för sig?

Regeringen har den 19 mars placerat översten Stefan Andersson som chef för den multinationella snabbinsatsstyrka som under svensk ledning ska kunna ställas till den Europeiska unionens förfogande 2011.

Det är ett intressant beslut. Förvisso helt i enlighet med vad regeringen skriver i den färska strategiskrivelsen om Sveriges internationella insatser. I strategiskrivelsen står nämligen att läsa att Sverige anmält beredskap för en ledarroll år 2011.

Men saken är bara den att en svensk NBG-anmälan ankommer på riksdagen att besluta om.

Någon vid Försvarsdepartementet borde ha studerat riksdagens sammansatta utskotts betänkande om NBG (2007/08:UFöU3). I detta utskottsbetänkande säger nämligen en enig riksdag att ett sådant ställningstagande är beroende av ett beslut i riksdagen.

Så onödigt. Varför gör regeringen det så svårt för sig?

Frågestund om JAS Gripen

Under riksdagens frågestund idag ställde miljöpartiets Peter Rådberg en fråga om eventuell uppgradering av JAS Gripen till försvarsministern. Frågorna och svaren redovisas i sin helhet:

Anf. 69 PETER RÅDBERG (mp):

Herr talman! Jag har en fråga till försvarsministern.
Försvarsministern var ju i Motala i förrgår och hade en mycket öppen attityd till en ytterligare uppgradering av JAS till så kallad E/F-nivå. Det uttalande som försvarsministern gjorde i Motala tycker jag, milt sagt, är oförskämt. Jag tycker att det är en förolämpning mot riksdagen som förra våren tog ett beslut om en uppgradering från så kallad A/B-nivå till C/D-nivå med hänvisning till att det inte skulle bli någon ytterligare uppgradering före 2020.

Försvarsministern och regeringen brukar tala om stabilitet och långsiktighet i försvarets materielförsörjning samt att de operativa behoven ska styra. Båda dessa faktorer står i bjärt kontrast till den eventuella satsning som nu är på gång.

Min fråga till försvarsministern är: Vad gäller? Är det det som riksdagen beslutade i våras om en C/D-nivå eller är det super-JAS på E/F-nivå som gäller?

Anf. 70 Försvarsminister STEN TOLGFORS (m):

Herr talman! Det är kul att jag i alla fall får prata här för Miljöpartiet. Nu är det tydligen yttrandeförbud som gäller för regeringen. Ingen får tycka och ingen får tänka.

Så här ligger det till, Peter Rådberg. Det finns en Handlingsplan Gripen som är antagen och som jag som mitt första större beslut satte i gång. Den syftar till att uppgradera A-versionen till C-versionen. Den syftar också till ett demonstratorprojekt som pågår mellan nu och 2010 för att titta på nästa generations teknik, det vill säga vad kommer i perioden 2020 till 2040? Den utvecklingen behöver inte komma i gång förrän 2015, men Miljöpartiet tycker att ingen i regeringen eller ens i riksdagen, vad vet jag, får prata om vad som ligger 15 år fram i tiden.
Dimensioneringen av Sveriges flygvapen sker utifrån Sveriges behov, punkt slut. Däremot är det alldeles utmärkt om vi kan få en nordisk samverkan och delaktighet i teknikutveckling, om vi kan dela kostnader med andra och att vi får Gripenfamiljen att växa, inte minst i ett nordiskt perspektiv.

Det som gäller är att vi uppgraderar den nuvarande A/B-versionen av Gripen till C/D-version. Då får vi 100 plan av precis samma snitt. Det sänker kostnader och förbättrar möjligheten för Försvarsmakten att använda dem mångsidigt. Vad som kommer efter detta, Peter Rådberg, är det min och din skyldighet att förhålla oss till.

Anf. 71 PETER RÅDBERG (mp):

Herr talman! Tack för svaret. Försvarsministern säger att det är Sveriges behov som ska gälla. Vilka är då Sveriges behov om vi ska uppgradera till så kallad E/F-nivå? Riksdagen har ju, som jag sade tidigare, fattat beslut om att det räcker med C/D-nivå fram till 2020, och innan bläcket hinner torka kommer regeringen med ytterligare ett förslag om att uppgradera till E/F-nivå.
Det nya planet är en ombyggnad av det gamla, men det blir så många nya delar att man i praktiken kan tala om ett helt nytt plan till miljardkostnader. Det kommer naturligtvis att kosta skattebetalarna miljarder kronor. Det tycker jag är oacceptabelt.

Försvarsministern pratar om Sveriges behov. Vilka är behoven för Sverige att uppgradera från C/D-nivå till E/F-nivå?

Anf. 72 Försvarsminister STEN TOLGFORS (m):
Herr talman! Nu säger Miljöpartiet emot sig självt i varje inlägg. Vi talar ju om perioden efter 2020. För att vi ska ha något att tala om måste tekniken finnas på plats, annars har vi inget att ta ställning till.

Att livstidsförlänga Gripensystemet är ett mycket gott ekonomiskt alternativ för Sverige för att möta våra behov. Det är också det som skapar andras intresse för Gripensystemet att vi ser att det har så mycket teknisk potential för framtiden.

Den handlingsplan som riksdagen och jag har varit med och beslutat om ger grund för Norges och andra länders intresse för Gripen. För att testa på en flygande testbänk har riksdagen och jag beslutat om ett demonstratorprogram som pågår fram till 2010. Inga beslut är fattade. Vi förbehåller oss, precis som andra partier, rätten att tycka och tänka långsiktigt utan Miljöpartiets tillåtelse. Det går inte att 2019 komma på att vi behöver ett plan 2020. Man måste börja prata nu och utveckla teknik. Inga beslut är fattade.
…………………………..

Kommentar: Ministern vill göra gällande att frågan om en eventuell uppgradering till den E/F-nivå som norrmännen är intresserade av -under förutsättning att Sverige har samma typ- är en fråga för framtiden. Han säger att det är något som i så fall skall starta 2015. Men, om drivkraften i detta är en eventuell JAS-affär med Norge, då måste Sverige hålla samma tidtabell som grannlandet. Om Norge bestämmer sig för vilket plan de skall köpa, säg kring 2010, måste de veta att Sverige gör samma affär vid detta tillfälle. Den svenska regeringen måste således bestämma sig samtidigt som Norge, det vill säga i närtid.

Som ministern säger själv, det går inte att 2019 komma på att man behöver ett plan 2020. Det går alltså inte att vänta till 2015 med att säga till Norge att vi skall ha samma sorts JAS om de måste ha besked om Sveriges åtaganden vid tidpunkten för ett norskt beslut kring 2010.

En vår att se fram emot

Statsrådsberedningen har meddelat vilka propositioner och skrivelser som avses lämnas till riksdagen under återstoden av riksmötet 2007/08.

Från försvarsdepartementet överlämnas följande propositioner och skrivelser för riksdagsbehandling före sommaruppehållet:

56. Multilateralt samarbete om strategiska flygtransporter (11 februari)
57. Ny lag om brandfarliga och explosiva varor (11 mars)
58. En utvecklad krisberedskap (18 mars)

Riksdagsbehandling efter sommaruppehållet men före utgången av 2008:

59. Behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen (maj)
60. Vissa sekretessfrågor på krishanteringsområdet (maj)

Av dessa är propositionen om ”En utvecklad krisberedskap” mest intressant. I den allmänna debatten kommer naturligtvis frågan om Räddningsverkets skolor att uppmärksammas, vilket indirekt också har att göra med om regeringen väljer att gå på tvärs mot Försvarsberedningens och många tunga remissvars invändningar mot den utredning (Alltid redo!) som ligger till grund för förändringarna. Det vore mycket anmärkningsvärt om regeringen väljer att ta den striden, mot det tvärsektoriella förhållningssätt som bland annat genomsyrar den strategi för säkerhet som riksdagen har antagit.

Det vore också anmärkningsvärt eftersom regeringen för andra gången går emot riksdagens sju partier (inom ramen för Försvarsberedningen). Första gången gällde det ju operativ krishantering och frågan om en funktion på myndighetsnivå. Nu gäller det ytterst hela samhällets krishanteringsförmåga.

För egen del ser jag också fram emot vad propositionen om multilateralt samarbete om strategiska flygtransporter kan bjuda på för eventuella överraskningar.

Utrikesdepartementet tänker bland annat leverera följande propositioner och skrivelser till riksdagen före sommaruppehållet:

38. Skrivelse: En nationell strategi för svenskt deltagande i internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet (31 januari)

Kort i taket! Den är pågång!

41. Proposition om fortsatt svenskt deltagande i fredsstyrkan i Kosovo (18 mars)
43. Skrivelse: Strategisk exportkontroll 2007 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden (18 mars)
45. Skrivelse med redogörelse för verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under år 2007 (18 mars)
46. Skrivelse: Sveriges samarbete inom Euroatlantiska partnerskapsrådet (EAPR) och Partnerskap för Fred (PFF) (18 mars)
47. Skrivelse: Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik 18 mars
48. Skrivelse om Sveriges politik för global utveckling 18 mars