Kategori: Irak

Truble for hire

Blackwater USA har ungefär 1000 anställda personer som ansvarar för att skydda amerikanska diplomater i Irak. Den 16 september, på Nissor Square i Baghdad, hamnade några av dessa i en eldstrid som dödade minst 11 irakier.

Det borde vara en självklarhet, men om amerikaner (och andra) vill att irakier ska respektera ”lag och ordning”, så kan ingen i Irak, inte amerikanerna själva och i synnerhet inte tungt beväpnad personal från privata säkerhetsföretag, stå över lagen!

Problemet är att privata säkerhetsföretag, som Blackwater, har immunitet och lyder inte under irakiska lagar, tack vare regler som slogs fast av Coalition Provisional Authority efter invasionen.

Snacka om kontraproduktivt uppträde och underminering av de eventuella framsteg man gör. Jag är övertygad om att privata, tungt beväpnade, aktörer i internationell krishantering är ett stort och växande problem.

Hur gick det då efter dödskjutnningarna på torget i Baghdad?

Jo, kanske det ändå blir en förändring:

”September 23, 2007 — BAGHDAD – Iraq wants to tighten control over security contractors after a deadly shooting incident involving the U.S. firm Blackwater, ending their immunity from Iraqi prosecution, the Interior Ministry said yesterday. Blackwater guards were back on the streets of Baghdad yesterday after the U.S. Embassy eased a three-day ban on road travel by U.S. officials outside the capital’s Green Zone. Iraq has said it would review the status of all security firms after what it called a flagrant assault by Blackwater contractors in which 11 people were killed while the firm was escorting a U.S. embassy convoy.”

Följande artikel är tänkvärd läsning:

”And now the United States has become the world’s No. 1 employer of hired thugs. By a conservative count, we and our partners in Iraq employ 5,000 armed American and other Western expatriates, at least 10,000 third-country-nationals or TCNs, and upwards of 15,000 Iraqis who should be serving their own country in uniform.”

Fiende?

Den pojke som polismannen håller på bilden här intill (från Reuters) skulle ha dött av en bomb:

”Självmordsbombaren slog till i går vid en av den irakiska arméns kontrollpunkter i staden Muhmudiya cirka tre mil söder om Bagdad. Attentatsmannen lät sin bil explodera mitt bland människorna – och dödade två personer i attacken.
Men den lilla pojken, som inte identifierats, klarade sig mirakulöst i det brinnande infernot. Han hittades av okända räddare under den söndersprängda bilens kaross och fördes till säkerhet. Pojken togs sedan till sjukhus med lättare skär- och skrubbsår.”
Han ger ett ansikte till de offer som drabbas, om och om igen, av de till synes ändlösa bombdåden. Just denna pojke överlevde, men han är för tid och evighet märkt av händelsen. Precis som alla irakier, är märkta. Precis som alla anhöriga till de soldater som har mist livet i kriget mot terrorismen.
Ett krig utan slut är inte ett krig utan ett slags övergripande tillstånd. Jag tror att detta tillstånd rubbar verklighetsuppfattningen hos oss alla. Jag vet inte hur det skall kunna sluta?

Jag bara önskar att den lille pojken hade sluppit vara med om det här.

Opportunity Missed

”Poverty, unemployment, and dissolution of civil society and infrastructure are main factors that have led to the chaos in Iraq. Yet, since the invasion, the United States has spent much on U.S. contractors but little to get the Iraqi economy standing on its own two feet, writes Richard May in his latest analysis published by Armed Forces Journal on June 1, 2007.”

Richard May is a former Army officer who served in Afghanistan and Iraq. His last assignment was as medical team chief at Fort Knox, Ky. He is a fellow at the Center for Defense Information in Washington, D.C.

Mer pengar till (den militära insatsen i) Irak

Den demokratiska majoriteten i USA:s kongress har beviljat nya pengar till den militära insatsen i Irak.

Från CNN: ”Senate vote was 80-14; House vote was 280-142. Bill funds military operations -mostly in Iraq- through September. White House says Bush will sign the bill without ceremony. Sens. Hillary Clinton, Barack Obama voted against the measure.”

AP skriver: “In addition to jettisoning their plan for a troop withdrawal timeline, Democrats abandoned attempts to require the Pentagon to adhere to troop training, readiness and rest requirements unless Bush waived them.”

I utbyte mot Irak-pengarna fick demokraterna följande:

“Democrats won White House approval for about 17 billion dollars (£9 billion) in spending above what the administration originally sought. Roughly 8 billion dollars (£4 billion) of that was for domestic programmes from hurricane relief to farm aid to low-income children’s health coverage.”

Kohandel på hög nivå, således.

Öppet sår i USA

BBC rapporterar ikväll att den amerikanska senaten har röstat för (51 mot 46) att de amerikanska trupperna skall dras tillbaka från Irak inom 11 månader. Senaten följer därmed representanthuset, som förra veckan godkände ett förslag om att ta hem trupperna senast den 1 september i år. De båda kamrarna ska nu ta fram ett kompromissförslag som överlämnas till president Bush. Bush kommer naturligtvis lägga in sitt veto omedelbart. Men sprickan i USA blir allt svårare att hantera och ett öppet sår som kommer att värka länge, oavsett när de soldater som överlever kommer hem.

Opinionen i Irak

Reuters rapporterar från Baghdad idag om en opinionsmätning som BBC publicerade igår.
Den indikerar att betydligt färre är optimistiska när det gäller framtiden nu, än vid en liknande undersökning 2005. 35 procent väntar sig en förbättring under det kommande året, jämfört med 64 procent 2005.

I Baghdad har 100 procent inte så mycket eller inget förtroende alls för de USA-ledda styrkorna. Totalt yttryckte 18 procent förtroende och 69 procent menar att deras närvaro gör säkerheten sämre. På svaret om deras liv var bättre eller sämre nu än före invasionen, menade 43 procent att det var bättre och 36 sämre och resten att det var ungefär samma. Men, trots detta, menar bara en tredjedel av de tillfrågade att de USA-ledda styrkorna bör lämna landet nu.

Fyra år av krig

Det är idag fyra år sedan USA och Storbritannien invaderade Irak efter flyganfall mot Baghdad.

Den 1 maj 2003 deklarerar Bush att ”major combat operations in Iraq have ended”. Den 13 december fångas Saddam Hussein in nära Tikrit. I april 2004 publiceras bilder av hur amerikanska soldater misshandlar fångar i Abu Ghraib. Den 30 janiuari 2005 går Irak till val. Jalal Talabani blir president.

I juli 2005 deklarerar Iraq Body Count, en brittisk NGO, att dödstalet för Irakiska civila uppgår till 24 000 personer sedan 2003.

Den 25 oktober 2005 räknar USA 2000 döda soldater.

Den 5 november 2006 döms Saddam till döden och han avrättas den 30 december.
Den 31 december 2006 räknar USA 3000 döda soldater.

2007 började med att Bush annonserade, den 10 januari, att han sätter in ytterligare 21 500 soldater i Irak. Ungefär samtidigt redovisar FN att ungeför 2 miljoner Irakier har flytt landet. Ytterligare 1,7 miljoner människor är internflyktingar.

Den 1 mars 2007 rapporterar Iraq Body Count, en brittisk NGO, att dödstalet för Irakiska civila uppgår till 60 000 personer sedan 2003.

Nyligen anmälde Pentagon att ytterligare 7 200 soldater skall skickas till Irak.
Vad händer i april?
Vad händer i maj?
Hur många döda, på bägge sidor? Hur många på flykt?

Man värjer sig för insikten. För den fulla vidden. Men vi måste se. Vi måste se människorna bakom statistiken. Se ansikten på de amerikaner i 20-års åldern som har dött. Läsa namnen på de identidierade civila som har fallit offer.

Ta in att:

IBC Reference Code/Source: k2548
Number of individuals killed: 1
Name and/or personal details: Son of Hussain al-Hayali
Age: 5
Sex: male
Killed by: gunfire
Where killed: Balad
Date: 14 Feb 2006

Och vad det innebär.
Och vad det innebär för alla de barn som fortfarande är i livet.

Den 18 mars skickade Iraq Body Count ut ett nattsvart pressmeddelande:

On every available indicator the year just ended (March 2006 – March 2007) has been by far the worst year for violence against civilians in Iraq since the invasion:

Almost half (44%) of all violent civilian deaths after the initial invasion phase occurred in the just-ended fourth year of the conflict,
mortar attacks that kill civilians have quadrupled in the last year (from 73 to 289),
massive bomb blasts that kill more than 50 people have nearly doubled in the last year (from 9 to 17),
fatal suicide bombs, car bombs, and roadside bombing attacks have doubled in the last year (from 712 to 1476)
one in 160 of Baghdad’s 6.5 million population has been violently killed since the beginning of the war representing 64% of deaths recorded so far.

These are the stark headlines derived from Iraq Body Count’s ongoing compilation and analysis of media reports of civilian casualties in the Iraq conflict, which has documented 65,000 violent deaths to date.

Nya presidenter 2008

Nästa år väljs nya presidenter i en supermakt och en f.d. supermakt: USA och Ryssland.
I Ryssland verkar det i skrivande stund stå mellan Dmitri Medvedev och Sergej Ivanov. I alla fall om man utgår från att det inte blir någon tredje period för Putin (vilket författningen förbjuder men en och annan ändå tror blir fallet). I USA står det (inom demokraterna) mellan Barack Obama och Hillary Clinton och på den republikanska sidan framstår Rudy Giuliani och John McCain som huvudkandidater.

Den senaste Newsweek-mätningen (28 februari-1 mars) visar att Hillary Clinton leder stort över Obama och Edwards. När det gäller republikanerna leder Rudy Giuliani över John McCain. Det lär bölja fram och tillbaka innan valet är över, men det är redan nu intressant att följa vad kandidaterna säger när det gäller ödesmättade frågor som t.ex. Irak.

Senator Obama gick i januari ut med kravet att de amerikanska trupperna skall lämna Irak senast 31 mars 2008 (med undantag för ett begränsat antal trupper ”to remain in Iraq as basic force protection, to engage in counter-terrorism and to continue the training of Iraqi security forces.”)

Hillary Clinton, som lägger ut videotal om aktuella frågor på sin hemsida, beskriver i ett av dem från den 17 februari hur hon vill stoppa Bush’s planer på eskalering och hur hennes roadmap ser ut för att få slut på kriget (Iraq Troop Protection and Reduction Act).

Det finns all anledning att hålla ett vakande öga på kampanjerna i de båda länderna. Inte minst med tanke på de frostiga relationer som har (åter)uppstått mellan Ryssland och USA. Nya presidenter på bägge sidor erbjuder en möjlighet till omtag, både när det gäller relationerna länderna emellan och i viktiga frågor som Irak.