Kategori: USA

Nattens State of the nation

Jag gick inte upp inatt för att se Obamas State of the nation-tal. Jag ångrar mig nu.

Jag hade velat se det live. Jag skulle vilja se någon med motsvarande retoriska skicklighet i Sverige. Det är nästan för bra. Jag känner hur jag fastnar i talets form, precisa anslag och timing på bekostnad av innehållet.

Det Progressiva USA skriver: ”President Obamas State of the Union tal till kongressens båda kamrar och till det amerikanska folket hölls i de rykande ruinerna av det USA som varit. Det är ett USA i fritt fall, en stormakt som på mindre än ett år har kollapsat till oigenkännlighet. USA har under de senaste åtta Bushåren genomgått en en helt ofattbar företagsplundring där ett helt samhälle har plundrats på triljardbelopp medan infrastrukturen, vård, skola, omsorg, allt har offrats på altaret till lägre skatter och mer pengar till de rikaste.

Ett utdrag (med några egna kursiveringar):

For seven years, we’ve been a nation at war. No longer will we hide its price.

Along with our outstanding national security team, I am now carefully reviewing our policies in both wars, and I will soon announce a way forward in Iraq that leaves Iraq to its people and responsibly ends this war.

And with our friends and allies, we will forge a new and comprehensive strategy for Afghanistan and Pakistan to defeat al Qaeda and combat extremism, because I will not allow terrorists to plot against the American people from safe havens halfway around the world. We will not allow it.

As we meet here tonight, our men and women in uniform stand watch abroad and more are readying to deploy. To each and every one of them, and to the families who bear the quiet burden of their absence, Americans are united in sending one message: We honor your service; we are inspired by your sacrifice; and you have our unyielding support.

To relieve the strain on our forces, my budget increases the number of our soldiers and Marines. And to keep our sacred trust with those who serve, we will raise their pay and give our veterans the expanded health care and benefits that they have earned.

To overcome extremism, we must also be vigilant in upholding the values our troops defend, because there is no force in the world more powerful than the example of America. And that is why I have ordered the closing of the detention center at Guantanamo Bay and will seek swift and certain justice for captured terrorists, because living our values doesn’t make us weaker. It makes us safer, and it makes us stronger.

And that is why I can stand here tonight and say without exception or equivocation that the United States of America does not torture. We can make that commitment here tonight.

In words and deeds, we are showing the world that a new era of engagement has begun, for we know that America cannot meet the threats of this century alone, but the world cannot meet them without America.

We cannot shun the negotiating table nor ignore the foes or forces that could do us harm. We are instead called to move forward with the sense of confidence and candor that serious times demand.

To seek progress towards a secure and lasting peace between Israel and her neighbors, we have appointed an envoy to sustain our effort. To meet the challenges of the 21st century — from terrorism to nuclear proliferation, from pandemic disease to cyber threats to crushing poverty — we will strengthen old alliances, forge new ones, and use all elements of our national power.”

SvD, DN, Ekot, The Independent

Finskt-svenskt-amerikanskt miljöarbete

Ibland får man gå över sundet för att få information om vad Sverige är inblandat i.

Det finska försvarsministeriet låter meddela att en finsk-svensk-amerikansk miljöguide har publicerats. Försvarsförvaltningarna i Finland, Sverige och USA har tillsammans sammanställt en miljöguide. Den engelskspråkiga guiden ska publiceras i både tryckt och elektronisk form i juli 2008 och syftet med miljöguiden är att främja iakttagandet av miljöaspekterna inom militära krishanteringsoperationer.

Enligt det finska ministeriet är det en ”komprimerad och praktisk ”verktygslåda” som stöder dagens miljöansvar. Den är ämnad för såväl operationernas ledare som miljöaspekternas ansvarspersoner och den omfattar krishanteringsoperationernas hela levnadslopp. Den omfattar miljödirektiv och tillvägagångssätt som i praktiken behövs under operationernas olika skeden och som konstaterats gynnsamma. Guiden behandlar även planeringen av operationer, skolning av trupper, genomförandet av operationer, demobiliserandet av trupper och miljöaspekter rörande avslutandet av operationer”.

Bravo!

…at best inadequate…

I en ny rapport från The Rand Corp. kallad War by Other Means: Building Complete and Balanced Capabilities for Counterinsurgency, karakteriseras USA:s militära äventyr i den muslimska världen som ”at best inadequate, at worst counter-productive, and, on the whole, infeasible.”

Det är starka ord. Speciellt som rapporten skrevs på uppdrag av Pentagon.

I rapporten föreslås bland annat att USA ”should instead focus its priorities on improving ”civil governance” and building ”local security forces,” according to the report, referring to those steps as ”capabilities that have been lacking in Iraq and Afghanistan.”

Konsten att gå från säkrare till säker

Jag har förmånen att vara kolumnist för Utrikesbloggen.se. Igår publicerades mitt andra inlägg under rubriken Har amerikaner blivit säkrare?

Jag försöker bland annat behandla det faktum att den amerikansk administrationen verkar se nationens säkerhet som ett hantverk: Vi är inte säkra ännu. Denna mening rymmer ett löfte. Men vi kan bli säkra. Vi skall bli det. Bygga bort osäkerheten, mer kontroller, säkerhetsåtgärder, övervakning…

Charles V. Pena skriver i inlägg för United Press International att om USA vill bli säkrare då måste policymakarna fundera på varför människor blir terrorister och vill döda oskyldiga amerikaner. Han menar att det inte är hat mot amerikanska värderingar, kultur eller livsstil som driver dem, utan att hatet uppstår som en konsekvens av amerikansk utrikespolitik. Med andra ord är det inte hat mot vad amerikaner är utan mot vad amerikaner gör. Detta som en kontrast till administrationens retorik om att det är amerikanska värderingar och amerikansk livsstil som utgör målet och drivkraften.

Den stora frågan är: Hur går man från att bli säkrare till säker, utan att falla till föga för hot om våld och terror från aktörer som inte delar grundläggande värderingar om mänskliga fri- och rättigheter?

Kanske kan en del av svaret vara att man måste se till att själv efterleva dessa värden, i praktiken, i alla lägen och var man än befinner sig. Det är svårt, men man kan inte med framgång föra en aktivistisk utrikespolitik för dessa värderingar och sedan bryta mot desamma där kampen förs. Då reduceras man till en stark, men destruktiv, drivkraft i kampen för en bättre och säkrare värld.

Are we safer yet?

Det frågar sig Charles V. Pena i ett läsvärt inlägg på United Press International.

”This requires understanding that the growing tide of anti-American Muslim hatred — which is the basis for terror groups to draw Muslims to their ranks — is fueled more by what we do, i.e. U.S. policies, than who we are.

In other words — as the Sept. 11 Commission concluded and numerous polls conducted throughout the Islamic world show — they do not hate the United States for its freedoms, way of life, culture, accomplishments or values. But Muslims throughout the world believe they are victims of U.S. foreign policy.

For example, they hear the rhetoric of the United States seeking to establish democracy in Iraq but see continued unqualified U.S. support for an autocratic and oppressive theocracy in neighboring Saudi Arabia.”

Truble for hire

Blackwater USA har ungefär 1000 anställda personer som ansvarar för att skydda amerikanska diplomater i Irak. Den 16 september, på Nissor Square i Baghdad, hamnade några av dessa i en eldstrid som dödade minst 11 irakier.

Det borde vara en självklarhet, men om amerikaner (och andra) vill att irakier ska respektera ”lag och ordning”, så kan ingen i Irak, inte amerikanerna själva och i synnerhet inte tungt beväpnad personal från privata säkerhetsföretag, stå över lagen!

Problemet är att privata säkerhetsföretag, som Blackwater, har immunitet och lyder inte under irakiska lagar, tack vare regler som slogs fast av Coalition Provisional Authority efter invasionen.

Snacka om kontraproduktivt uppträde och underminering av de eventuella framsteg man gör. Jag är övertygad om att privata, tungt beväpnade, aktörer i internationell krishantering är ett stort och växande problem.

Hur gick det då efter dödskjutnningarna på torget i Baghdad?

Jo, kanske det ändå blir en förändring:

”September 23, 2007 — BAGHDAD – Iraq wants to tighten control over security contractors after a deadly shooting incident involving the U.S. firm Blackwater, ending their immunity from Iraqi prosecution, the Interior Ministry said yesterday. Blackwater guards were back on the streets of Baghdad yesterday after the U.S. Embassy eased a three-day ban on road travel by U.S. officials outside the capital’s Green Zone. Iraq has said it would review the status of all security firms after what it called a flagrant assault by Blackwater contractors in which 11 people were killed while the firm was escorting a U.S. embassy convoy.”

Följande artikel är tänkvärd läsning:

”And now the United States has become the world’s No. 1 employer of hired thugs. By a conservative count, we and our partners in Iraq employ 5,000 armed American and other Western expatriates, at least 10,000 third-country-nationals or TCNs, and upwards of 15,000 Iraqis who should be serving their own country in uniform.”

Giuliani lägger ut linjen

Per Gudmundson skriver idag om den utrikespolitiska linjeartikel som Rudy Giuliani publicerat i Foreign Affairs. Han har översatt ett stycke ur inledningen (det tackar man för), en artikel som speglar den linje som kan komma att styra utrikespolitiken om Giuliani vinner presidentvalet nästa år.

Gudmundsson är, precis som jag, inte säker på att valet kommer att stå mellan Clinton eller Obama. Det kan mycket väl bli så att just Giuliani tar hem det hela. Därför är det viktigt att läsa och reflektera över denna artikel.

”Nästa president kommer att möta tre utrikespolitiska huvudutmaningar. Först och främst behöver han staka ut en kurs mot seger i kriget mot terrorismens attack på den globala ordningen. För det andra behöver han stärka det internationella system som terroristerna vill förstöra. För det tredje måste de fördelar som detta internationella system genererar utvidgas i en ständigt expanderande zon av säkerhet och stabilitet runt jorden. Det mest effektiva medlet att uppnå dessa mål är att bygga ett starkare försvar, utveckla en målmedveten diplomati, och vidga vårt ekonomiska och kulturella inflytande.

Med de tre arbetssätten kan nästa president bygga fundamentet för en lång och realistisk fred. Att uppnå en realistisk fred betyder att man balanserar realism och idealism i vår utrikespolitik. Amerika är en nation som avskyr krig och älskar fred. Innerst inne tror amerikanen att alla människor av har vissa gudagivna okränkbara rättigheter, men att dessa rättigheter måste försvaras av staten. Amerikaner tror att såvitt dessa rättigheter respekteras i andra länder, i enlighet med lokala lagar och sedvanor, går det att leva i fred med dessa länder. Där så inte är fallet är våld och kaos mycket mer troligt. Att bevara och utvidga amerikanska ideal måste fortsätta vara målet med all USA:s politiska vilja, både utrikes och inrikes. Om vi inte fullföljer våra idealistiska mål genom realistiskt arbete så kommer vi aldrig kunna nå fred. Idealism borde definiera våra yttersta mål, realism borde hjälpa oss finna den väg vi måste ta för att nå fram. Världen är en farlig plats. Vi har inte råd med illusioner om den fiende vi möter.

Terroristernas krig mot USA uppmuntrades av de orealistiska och inkonsekventa handlingar vi vidtog vid terrorattacker förr. En realistisk fred kan bara uppnås med styrka.”