Kategori: mutor

Rumänien nästa?

Rumäniens försvarsminister Teodor Melescanu besöker sin motsvarighet i Sverige den 29 juni. Han är inbjuden av försvarsministern och enligt försvarsdepartementet kommer man bl.a. diskutera ”utvecklingen av europeisk säkerhets- och försvarspolitik, pågående omstruktureringar i respektive lands försvarsmakter samt försvarsmaterielsamarbete”.

Det är ingen svår gissning vad den svenska sidan är mest angelägen om att diskutera: JAS Gripen. Det är ju känt att Rumänien är ett av de länder man hoppas på när det gäller kommande Gripen-affärer. Så ska också Teodor Melescanu besöka SAAB AB i Linköping på fredag.

Det är märkligt, inget hörs från något håll, om att man skall gå till botten i BAE/Gripen Internationals affärer innan det är dags för nya svenska kontrakt med statlig inblandning. Och ingen verkar vilja föra upp diskussionen om vad regeringen bör göra i internationella fora för att man skall komma åt krigsmaterielindustrijättarnas skumraskaffärer. T.ex. är BAE nu föremål för även amerikanska undersökningar kring sina affärer.

Har regeringskansliet utarbetat nya riktlinjer/krav/kontroller kring sin medverkan i exportstöd?
Har FMV ett nytt regelverk och en stärkt kontrollfunktion?
Har det överhuvudtaget blivit några effekter av debatten kring agenter och förmodade mutor?

Det mest oväntade, och därmed även det mest effektiva, vore att industrin själv tog tag i problemet. Men det korsvisa ägandet och känsligheten i vad man gjort och vad man skulle kunna göra sedan, samt vad alla andra skulle kunna vinna innan regelverk omfattar just alla, lägger troligtvis band på alla sådana överväganden.

Skumraskaffärer

Dagens Försvarsberedningsammanträde handlade inte om JAS-affärer och affärsmetoder i den internationella vapenhandeln. Det är inte heller beredningens bord. Vi fortsätter arbetet med den säkerhetspolitiska rapport som skall läggas till regeringen i juni. Utanför sammanträdesrummet däremot är det JAS och mutor som diskuteras. Rapport följde upp gårdagens Uppdrag granskning med diverse politiker som fick uttrycka sin indignation (däribland undertecknad).

Peter Eriksson har framfört krav på en ”sanningskommission” kring affärerna. Det är bra, på sikt också för alla inblandade inklusive industrin. Systemet med s.k. ”agenter” som får provision (ofta groteska belopp) kan nog sägas vara gängse metod vid affärer av det slag som vi nu diskuterar med JAS till Tjeckien. Inom krigsmaterielindustrin och annorstädes. Det gör inte saken OK, naturligtvis, men det är något som de flesta med intresse för dessa frågor länge har känt till. Mer uppseendeväckande är det om man kan belägga att man har mutat sig fram i stat-till-stat affären som den mellan Sverige och Tjeckien. Då har vi en ny skandal, likt den med Bofors Indienaffärer.

I april 1986 fick Bofors kontraktet på 410 haubitsar till Indien, värt 8,4 miljarder kronor – Sveriges största exportorder någonsin. Sedan skickade riksbanken ett brev till Bofors. Banken hade upptäckt att Bofors betalat provisioner till bankkonton i Schweiz. ”Ni ombedes inkomma med skriftlig förklaring”… Sammanlagt betalade Bofors ut 326 miljoner kronor i provisioner till tre mellanhänder, varav delar har betalats vidare till personer som kunnat påverka beslutet att köpa haubitsarna från Bofors. Boforsaffären i Indien har blivit en mutskandal av ofantliga mått.

Bilden ovan visar den förra Försvarsberedningen med dåvarande ordföranden Håkan Juholt (s) i spetsen.