Kategori: kärnvapen

Ryska kärnvapen

Om man intresserar sig för ryska kärnvapen rekommenderas läsning av ”Russian nuclear forces, 2008” som publiceras av Federation of American Scientists:

”The number of deterrence patrols conducted by Russia’s 11 nuclear-powered ballistic missiles submarines (SSBNs) decreased to only three in 2007 from five in 2006 (…) In comparison, U.S. SSBNs conducted 54 patrols in 2007, more than three times as many as all the other nuclear weapon states combined. The low Russian patrol number continues the sharp decline from the Cold War; no patrols at all were conducted in 2002 (…). The new practice indicates that Russia no longer maintains a continuous SSBN patrol posture like that of the United States, Britain, and France, but instead has shifted to a new posture where it occasionally deploys an SSBN for training purposes”.
”We estimate that in 2015, Russia will have a total of 2,490 strategic nuclear weapons, a 20 percent decrease from today. This comprises 844 ICBM warheads (depending on future warhead loadings), which is a 47 percent reduction; 896 SLBM warheads, a 23 percent increase; and 878 warheads on the bomber force, a slight decrease”.

Newsmill.se

Karin Eder-Ekman, tidigare redaktör för Bang, Leo Lagercrantz, tidigare debattredaktör Expressen och PM Nilsson, tidigare politisk redaktör Expressen ligger i startgroparna för lansering av sitt nya projekt Newsmill.se

I väntan på premiären publiceras inlägg i olika ämnen på deras blogg. Ikväll skriver jag om uppgifterna i The Times om att Ryssland avser kärnvapenbestycka östersjöflottan som svar på det avtal som nyligen slöts mellan Polen och USA kring missilförsvaret.

Stöd i Väst och Öst för att förpassa kärnvapen till historieböckerna

World Public Opinion har publicerat en opinionsundersökning som har genomförts i USA och Ryssland om allmänhetens inställning till avveckling av kärnvapen.

”Large majorities of Americans and Russians favor taking nuclear weapons off high alert, sharply cutting the numbers of nuclear weapons, banning the production of weapons-grade nuclear material, and—once advanced methods of international verification are established—undertaking the complete elimination of nuclear weapons”.

Om man går igenom undersökningen finner man att amerikanerna generellt är mindre benägna än ryssarna att avveckla kärnvapen. Är det rädslan och känslan av att man är hotad som slår igenom även här?

Dubbel standard och ökad oro

USA får absolut ha dem. Frankrike också. För att inte tala om Storbritannien. Ryssland får också, men det anses mer oroande. Kina likaså. Och Israel. Indien, men det får de egentligen inte ha, ingen bråkar dock om saken. Precis som när det gäller Pakistan. Irak fick absolut inte ha dem. Iran får inte ha dem och vi får snart se hur mycket de inte får ha dem. Nordkorea säger att de har. Det handlar naturligtvis om kärnvapen.

Tydligare än på många andra områden visar vi upp världens dubbla standard.

I utrikesdeklarationen den 14 februari sade utrikesminister Bildt att ”Det finns anledning att se med stort allvar på tendenser till ökad spridning av massförstörelsevapen och uppluckring av ickespridningsregimen, NPT. En värld med allt fler kärnvapenmakter blir en värld som kommer allt närmare kärnvapenkriget.”

NPT, trädde i kraft 1970. Fördraget innebär att de fem erkända kärnvapenstaterna åtar sig att inte sprida kärnvapen till andra stater och inte heller sprida relaterad kunskap eller teknik annat än i fredliga syften. Samtidigt åtar de sig enligt fördragets artikel VI att nedrusta.

Jojo.

35 år efter att fördraget trädde i kraft är de fem ländernas kärnvapenarsenaler emellertid väldigt omfattande. USA har i dagsläget enligt öppna källor cirka 10 640 kärnvapenstridsspetsar och Ryssland cirka 8 600. De övriga kärnvapenstaterna har ett mycket lägre antal kärnvapen. Kina uppges ha något över 400, Frankrike cirka 350 och Storbritannien 185 stridsspetsar.

Övriga parter till fördraget åtar sig att inte utveckla eller skaffa sig kärnvapen. Tre stater har ännu inte tillträtt fördraget, Indien, Pakistan och Israel. Indien provsprängde kärnvapen 1974 och 1998; Pakistan provsprängde 1998.

Ett land som tillträtt fördraget förbinder sig att ingå avtal med det internationella atomenergiorganet (IAEA) om att öppna sin kärnenergisektor för kontroll. Enligt fördragets sjätte artikel förbinder sig kärnvapenstaterna att förhandla om kärnvapennedrustning.

Var femte år ses genomförandet av NPT över vid en så kallad översyns- eller granskningskonferens. Nästa översynskonferens hålls 2010. Just nu (30 april till 11 maj) pågår den första förberedande konferensen (PrepCom) av tre. Vi får se om det kommer ut några goda nyheter från den konferensen. Det ser dystert ut.

Läsvärt I och II.