Julklapp blev julsmäll
Idag är det julafton för rikets försvarsintresserade, men det är bistra klappar ÖB delar ut i det öppna underlag (huvuddokument samt bilaga) Försvarsmakten lämnar till försvarsministern – som naturligtvis medels spaning hade en aning om vad som väntade. I sak och huvudbudskap är inget nytt, bara värre: Klyftan mellan politisk beställning och tilldelade resurser ökar ytterligare.
Efter en första översiktlig läsning konstaterar jag följande:
För det första: Försvarsmakten delar Försvarsberedningens beskrivning av omvärldsutvecklingen, vilket skapar en för landet viktig samsyn om läget. Dock är det många som efterhand att månaderna har gått sedan beredningens rapport har pekat på att läget skärpts ytterligare, vilket intressant nog Officersförbundet deklarerar idag med orden att ”läget (har) förändrats dramatiskt”. Detta är gissningsvis temat även för Folkpartiets försvarspolitiska radarpar, Björklund och Widman, som ska kommentera underlaget under eftermiddagen och det blir intressant att se hur de positionerar sig redan innan det möte med de fyra partierna i Alliansen och de två regeringspartierna som Hultqvist (S) har kallat till på torsdag. Värt att minnas är att FP var en del av den regering som gav Försvarsmakten det uppdrag som ligger till grund för dagens underlag, vilket borde föranleda viss ödmjukhet (fan tro’t).
För det andra: Förmågebredden vidmakthålls (vi minns alla ÖB:s varnande ord för några år sedan om att det riskerar ryka en försvarsgren om inte ekonomi och uppgift ensas), detta för att behålla handlingsfriheten på sikt.
För det tredje: Försvarsmakten skriver kristallklart att man med den angivna inriktningen höjer det militära försvarets operativa förmåga fram till 2020, men att det är otillräckligt relativt förmågeutvecklingen i närområdet. De ekonomiska förutsättningarna räcker inte för att nå upp till den ambitionsnivå som Försvarsberedningen föreslår, varken på kort och längre sikt, säger ÖB Sverker Göranson på Försvarsmaktens sajt. I underlaget kan man läsa vidare:
Försvarsmakten bedömer att risktagningen i perioden fram till 2020 och därefter inte är rimlig då operativ förmåga inte kan växa i enlighet med de ambitioner Försvarsberedningen uttrycker.
För att kunna möta händelseutveckling på både kort och lång sikt bedömer Försvarsmakten att ett antal grundläggande behov behöver tillgodoses, som inte varit möjliga inom de ekonomiska ramarna. Försvarsmakten ser behov av att stärka den operativa förmågan i fem steg:
Med början 2016, behov av att utöka andelen kontinuerligt tjänstgörande personal med cirka 900 personer och att utöka resurserna för materielunderhåll. Behov av en utökad övningsverksamhet och utökad anskaffning av personlig utrustning. Ett antal åtgärder inom materielområdet (bl.a. omsättning av kvalificerad ammunition och vidmakthållandeåtgärder för bibehållen sjöoperativ förmåga). I ett andra steg kommer behov av resurser för livstidsförlängning och omsättning av båtmateriel för bibehållen sjöoperativ förmåga. I ett tredje steg föreligger behov av resurser för anskaffning av bekämpningssystem till arméförbanden samt anskaffning av standardfordon och sjukvårdsmateriel. Först därefter, i ett fjärde steg, bör åtgärder för skydd och vidmakthållande i syfte att stärka den luftoperativa förmågan samt anskaffning av verkanssystem för utökad sjöoperativ förmåga genomföras. Och slutligen, som femte: Behov av åtgärder för redundans och vidmakthållande inom ledningssystemområdet, åtgärder för ökad förmåga för vissa lednings- och underrättelseförband samt omsättning av materiel för hemvärnsförbanden.
Först efter dessa åtgärder (efter 2020) anser Försvarsmakten att man bland annat kan utöka antalet JAS 39E, anskaffa långräckviddigt robotsystem för bekämpning av markmål till JAS 39E samt att ett utökat antal ubåtar kan prövas.
Ovanstående innebär således att Försvarsmakten föreslår 60 JAS Gripen, inte 70 JAS 39E som Försvarsberedningen enades om, vid sidan av långräckviddigt robotsystem till Griparna eller en ökning av antalet ubåtar. Detta är såklart en omfattande pinsamhet för den materiella uppräkning på aldrig tidigare skådad detaljnivå som uppvisades inför och efter Försvarsberedningens rapport i våras.
För det fjärde: ”Materielgapet”, eller med andra ord underfinansieringen av den materiella förnyelsen, fortsätter. Försvarsmakten skriver att den sammantagna bedömningen fram till 2024 är att investeringsskulden inte minskar, trots åtgärder, utan endast ”minskar takten med vilken den ökar”. En övergripande slutsats är att FM prioriterar personell tillväxt, övningsvht och beredskap på bekostnad av materiel.
För det femte: Försvarsmakten skriver att de av Försvarsberedningen uttryckta ambitionsförändringarna kräver ”betydligt större ekonomiskt utrymme”. Det hade onekligen varit intressant att få en beräkning på det, så att det blir tydligt för alla.
Inlägget uppdateras efterhand under dagen, i den takt ekonomin medg… jag menar i den takt genomläsningen av bilagan medger.
Uppdatering 16.35: Djävulen bor i detaljerna. En intressant sak i FM:s inriktningsunderlag är hur ”försvarssatsningarna” svarar mot FM:s samlade anslag för 2016. Enl FM är då summan av anslagen 1:1-1:5 41829 miljoner. Som jämförelse var den gamla budgeten för 2014 (alltså innan påslagen i tilläggsbudgeten) 41767. Båda beloppen i prisläge 2014. Detta ger en real ökning om 62 miljoner kronor. Wow. Någon som räknar på annat sätt?
Uppdatering 16.54: Även MSB:s underlag till försvarsinriktningsbeslutet lämnades idag:
Det behövs fortsatt arbete inom många samhällssektorer för att det civila försvaret ska fungera tillfredsställande vid krigsfara och krig (höjd beredskap). Arbetet bör i så stor utsträckning som möjligt integreras med arbetet att utveckla samhällets beredskap för fredstida kriser.
Återkommer efter läsning om detta!
Ser fram emot att du hittar ett tjockt kapitel om internationella insatser och kommenterar detta…
Jens
Skickat från min Samsung Galaxy smartphone.
Tack för en snabb sammanfattning. Av din text framgår det att Försvarsmakten föreslår 60 istället för 70 JAS, så långt är det klart. Men ska jag vidare förstå det som att det står mellan robotsystem till Griparna ELLER en ökning av antalet ubåtar?
Spännande läsning minsann.
Ett par saker slår mig:
Skönt att FM så tydligt redovisar förmågeglappet.
Skrämmande att förmågeglappet är så stort och kommer att ta lång tid och kraffull politiskvilja att åtgärda.
Ganska skrämmande att FM inte varit tydligare tidigare.
Vore det inte bättre att slänga hela sörjan och börja bygga ett försvar i linje Lars G Persson, Bengt Loenbom och Jan Wickboms ide`er, publicerade av KKrVa Nov 19 under rubriken: Utvecklingen av Sveriges Försvar?
Eller varför inte starta med förslaget i min blogg: TANKELEK, dec 6? (akeeckerwall.wordpress.com)
Som sagt ovan: Varför inte göra en omstart? Definiera vad sim behövs, Hur lång tid tar det? Vad kostar det? Sverige ”hade inte råd” att upprusta 1936 och framåt — man lånade. Det går att låna även idag. Upprustning (får man använda så tydliga ored?) är en investering, inte en kostnad. Om man sköter drift och underhåll minimerar man kostnaderna. Det har man inte gjort, man har istället skrotat nästan hela den investering som hade gjorts. Delar var skrotfärdiga, men inte allt. Resursrförstöring. Även personalen (vpl och reservare) har ”skrotats” utan förnyelse. Nu försöker man återuppliva det försummade. ”Sent skall syndaren vakna.”
Det behövs en debatt om pengarnas roll i sammanhanget. Framförallt hur lån skapas och vem som utfärdar dessa lån. I grundlagen RF 9.14 står klart och tydligt hur PENGAR, inte krediter, uppstår och det är denna fälla som vi har matat under lång tid, decennier om inte mer, och då skuldmättnaden är ett faktum idag behövs radikala metoder att hantera situationen. 1936 var läget ett helt annat och det fanns både produktion och skatteutrymme. Skatten då låg på ca 12% mot 43% idag. Skattetrycket, kombinerat med skuldmättnad driver räntorna mot noll, för att utrymme för andra nivåer saknas. Att i det läget ytterligare öka bördan är ohållbart. Andra synsätt krävs. Se även sidan positiva pengar.