Ord står mot ord

Försvarsmaktens chefsjurist Stefan Ryding-Berg har i en utredning anklagat överste Hans Alm för att ha stoppat rapporter om tortyr samt kritiserar honom för beslutet att inte rapportera händelsen som ett brott mot de mänskliga rättigheterna vidare till Högkvarteret i Stockholm.

Idag, i Ekots lördagsintervju, gav Hans Alm sin version av händelseförloppet under EU-operationen Artemis i Demokratiska republiken Kongo år 2003. Man kan konstatera att ord står mot ord.

Hans Alm förnekar uppgifterna i SVT:s Uppdrag granskning om att han ska ha bevittnat en skenavrättning. Han nekar också till att han ska ha uppfattat det som att någon tortyr mot mannen skulle ha förekommit samt till att ha stoppat en rapport från en kollega.

På några punkter är han självkritisk.

– Jag borde ha reagerat bättre på de rykten som uppstod och rapporterat om dem. Det är aldrig acceptabelt att vi som är ute för att skapa säkerhet och bra förhållanden för människor inte agerar, säger han i intervjun.

Han menar också att det var först under hösten år 2005 som han fick reda på uppgifter om att det kan ha handlat om tortyr. Även då valde han att inte agera eftersom det inte kommit in någon formell anmälan:

– Jag tycker idag att det var ett misstag. Jag borde naturligtvis själv ha tryckt på för att ha fått saken utredd.

Ryding-Berg kom i sin utredning fram till att fransk militär personal med största sannolikhet använt sig av förhörsmetoder som utgör brott mot folkrätten på den svensk-franska campen. Frankrike har beslutat att göra en fördjupad utredning av händelsen. Det är inte uteslutet att den utredningen kommer att resultera i en tredje version av händelserna i Kongo.

Under alla omständigheter har toleransnivån för påstådda, misstänkta eller genomförda övergrepp eller undlåtenheter av officerare eller soldater i svenska militära insatser sjunkit högst betydligt. Nu har man ögonen på sig, med all rätt, och det gäller att leva upp till förväntningarna.

  • Försvarsmakten har lagt ut en videoinspelning av lördagsintervjun på sin hemsida.
  • Hans Alm har tills vidare tagits ur tjänst från sitt nuvarande uppdrag som stabsofficer i Tchad.

Varning på stan

Det finska försvarsdepartementet har skickat ut ett pressmeddelande om ett misstänkt intrång i luftrummet över Östersjön.

Idag, på eftermiddagen, gjorde en luftfarkost intrång i finskt luftrum söder om Åland. Gränsbevakningsväsendet undersöker intrånget. Ytterligare upplysningar, medan undersökningen framskrider, ges av chefen för sjöbyrån vid Västra Finlands sjöbevakning, kommendörkapten Ismo Siikaluoma, tfn 020 410 7011…

Man meddelar att det var en ”luftfarkost som tillhör svenska staten”. Vem är det nu som är uppe och provflyger? Det kan väl inte vara Colombias vicepresident?

Lättare hantera där, än här.

KBM larmar: Stora brister i förmågan att motstå och hantera kriser.

I den årliga rapporten till regeringen om samhällets förmåga att motstå och hantera kriser (Klarar vi krisen? – Samhällets krisberedskapsförmåga 2007) konstaterar Krisberedskapsmyndigheten (KBM) att samhället är dåligt på att hantera händelser som stör eller slår ut viktig infrastruktur, som el- eller telenät. Även vid större olyckor med farliga ämnen, framförallt radioaktiva sådana, finns stora brister i förmågan. Andra händelser, till exempel när svenskar drabbas av en katastrof utomlands, har samhället blivit bättre att hantera.

KBM konstaterar att samhällets krisledningsförmåga i huvudsak är god. Samarbetet fungerar ofta bra mellan olika delar av samhället och information når fram till dem som är berörda.
Det finns en god förmåga att utföra de operativa insatser som vardagen kräver, men vid allvarliga kriser är samhällets operativa förmåga bristfällig.

– Trots att det finns omfattande personella och materiella resurser att tillgå, kommer dessa inte att vara tillräckliga när samhället utsätts för riktigt svåra påfrestningar, konstaterar Nils Svartz vid KBM i en kommentar.

Även förmågan i resten av samhället att stå emot störningar är bristfällig, enligt Nils Svartz.

– Vår granskning visar att samhällets många beroenden gör att en kris ofta sprider sig och ger störningar i flera samhällsviktiga verksamheter.

Artikel i SvD, här.

620+650-130=1140

Av rapporteringen i media framstår det som att det är 650 miljoner som försvaret skall spara 2009. Men man bör nog förtydliga att det är mer än så, regeringen sparar mer på försvaret än vad man aviserade i höstens budgetproposition.

Enligt budgetpropositionen för 2008 skulle det sparas 350 och 620 miljoner för 2008 och 2009. Dessa belopp är inräknade i anslagen i tabellen i de planeringsanvisningar som regeringen beslutade om i torsdags. Men där finns (vilket SvD-artikeln i länken ovan visar) också 650 mkr, men det är besparingar utöver de aviserade i budgetpropositionen och som skall hämtas hem från och med 2009 (130 mkr läggs dock tillbaka, riktat till internationella insatser).

Den stora svårigheten för Försvarsmakten lär dock vara att till i mitten av maj presentera en plan som är i balans år 2010. Det lär bli en utmaning eftersom anvisningarna inte anger hur mycket pengar Försvarsmakten kan räkna med att ha.

Sista ordet lär inte vara sagt i den här frågan.

Försvarsministern om klimat och säkerhet

Hur påverkar klimatfrågorna försvarssektorn, dess roll och dess uppgifter såväl nationellt som internationellt? Dessa frågor belystes under den klimatdag som i förrgår arrangerades vid Försvarshögskolan.

Försvarsminister Sten Tolgfors höll ett tal på temat ”Klimatförändringen som ett säkerhetspolitiskt hot och försvarssektorns miljöansvar”.

I talet, som omfattar många klokskaper, dyker det upp ett avsnitt som är värt att uppmärksamma:

”Vid svåra påfrestningar i fred ska Försvarsmakten kunna stödja samhället. Även vid allvarliga olyckor eller naturhändelser är myndigheten en viktig resurs. Det kan gälla alltifrån förlisningar liknande Estonia till skogsbränder och översvämningar. Det övriga samhällets behov av stöd från Försvarsmakten kan komma att öka.
Försvarsmaktens möjligheter att stödja civila aktörer inom krishantering är betydelsefulla. Här handlar det främst om myndighetens tillgång till personella resurser och modern materiel som kan tas i anspråk vid räddningstjänst. Exempelvis var Försvarsmaktens telenät den enda telekommunikationsfunktionen som fungerade i det berörda området under stormen Gudrun.Vi avser att ge den nya krismyndigheten i uppdrag att tillsammans med Försvarsmakten och andra berörda myndigheter klarlägga konsekvenserna av Försvarsmaktens omställning i fråga om stöd till samhället. I uppdraget kommer det att ingå att belysa förbättrad samverkan mellan civila och militära aktörer vid en kris.”

(Myndigheterna som deltog var: Försvarsmakten, Försvarshögskolan, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket. Referat finns på Försvarsmaktens hemsida, här.)

Underliga saker hända än i våra dar minsann…

Det sker mystiska saker i denna regering.

Först tar regeringen beslut idag om planeringsanvisningar till Försvarsmakten, anvisningar som inte ägnar sig åt slängar och nålstick i ansvarsfrågan. Det efterföljande pressmeddelandet från Försvarsdepartementet visar också på gott omdöme i formuleringarna (om man nu vill ha en Försvarsmaktsledning som kan och vill fortsätta).

Sedan kommer försvarsministern i Ekot. Han verkar ha en annan agenda.

Han säger nämligen bland annat:

”Besparingsförslagen hade karaktären vara kortsiktiga och man kan göra vissa saker ett år, men de ekonomiska problem som Försvarsmakten har och bär ansvar för de gäller inte bara 2008 (…)”

Han vill att ett nytt förslag ska rikta in sig mer på fasta kostnader och får frågan vilka fasta kostnader det skulle kunna vara?

”Vi styr inte det, vi konstaterar att myndigheten själv bär ansvar för att nå verksamhetsmål och att klara ekonomin och budgeten. Vi är öppna för strukturella förslag från Försvarsmakten, men det är de själva som bör inkomma med sådana förslag till departementet”.

Kan du ge konkreta exempel på vad som ger effekt, undrar journalisten?

”Det är precis det som vi ger Försvarsmakten i uppgift idag att redovisa för oss. Vi hade trott att sådana förslag skulle funnits i budgetunderlaget för nästa år, men det kom inga sådana förslag. Så då ger vi bollen tillbaka och säger att det är sådana förslag vi behöver få redovisade för oss”.

Jag vet nästan inte var jag skall börja. Men OK, för det första: Budgetunderlaget för 2009:

Ministern uttrycker missnöje med budgetunderlaget för 2009. Det finns anledning till det, det har jag skrivit om tidigare, men det beror ju för jösse namn på regeringen! Man gav inte Försvarsmakten några planeringsanvisningar för detta arbete, i avsaknad av sådana planeringsanvisningar snickrade Försvarsmakten ihop ett underlag som bygger på perspektivplanen samt budgetpropositionen för 2008.

Nu säger ministern alltså att man hade förväntat sig saker i budgetunderlaget, som inte kom. Kanske hade det varit en idé att formulera de förväntningarna i anvisningar för arbetet, så som brukligt är?

För det andra kan man fundera över anvisningarnas uppdrag till Försvarsmakten att redovisa strukturella förändringar. Bra, det kan och bör Försvarsmakten göra. Vissa delar borde vara framtagna för länge sedan, men Försvarsmakten rår ju bara över strukturella förändringar i sin egen myndighet! Försvarsmakten kan ju inte komma med genomgripande strukturella förändringar som rör andra myndigheter, som t.ex. Pliktverket eller FMV. Det ankommer ju faktiskt på regeringen att bestämma sig själv för vad man tycker och inhämta olika underlag från dessa myndigheter. Inte ett ord om vad regeringen tänker göra för att hjälpa till.

Formuleringen i planeringsanvisningarna lyder som följer:

”Försvarsmakten ska redovisa två olika planer till hur balans kan uppnås mellan verksamhet och ekonomi vid ingången av 2010. I planerna ska Försvarsmakten inkludera förslag till strukturella åtgärder för att uppnå en kostnadsreduktion i produktionskedjan samt vilka rationaliseringar myndigheten avser att göra. Försvarsmakten ska särskilt beakta möjligheterna till rationaliseringar inom hela Försvarsmaktens logistikkedja. Försvarsmakten ska särredovisa förslag på sådana rationaliseringar som kräver regeringens eller riksdagens beslut”.

Detta är att undandra sig politiskt ansvar. Jag, och flera med mig, har i åratal propagerat för tydliga och långsiktiga politiska beslut som lägger ramarna för Försvarsmaktens verksamhet och struktur. Politik är att vilja. Man måste ju ha en idé om vad man vill uppnå, och sedan succesivt och lyhört ta sig i riktning mot den målbild man har. Det är för mig självklart att Försvarsmakten skall kosta mindre än 40 miljarder. Det är självklart att man måste göra sig av med strukturella rester från kalla krigets dagar (hur vi organiserar oss på myndighets- och regeringskanslinivå t.ex.). Men det ankommer faktiskt inte på ÖB eller Försvarsmakten att lägga fast denna väg. Det är politiken som skall styra, inte i detaljer men i färdriktning.

För det tredje kan man fundera på hur Försvarsmaktens arbete skall hanteras i relation till Försvarsberedningens process? Försvarsmakten skall redovisa sina förslag i maj. Beredningen lämnar sin rapport i juni…. Det finns många beröringspunkter mellan dessa processer och uppgifter. Försvarsmaktens uppdrag är enligt planeringsanvisningarna bl.a. detta:

”I den ena planen får avsteg göras när det gäller förmågebredd och ambitioner i olika avseenden utöver ovan beskrivna rationaliseringsförslag. Det kan röra nationell och internationell operativ förmåga (…) insatsorganisationsförändringar, grundorganisationsförändringar eller övrig verksamhet m.m. I planen ska ingå prioriteringar och eventuella ambitionssänkningar avseende registerförbanden. Den andra planen ska utgå ifrån att nuvarande förmågebredd i huvudsak bibehålls men att ambitionsnivån eventuellt minskas. Även här ska förslag till rationaliseringar beaktas”.

Och så för det fjärde: Varför går försvarsministern ut och kommenterar vårbudgeten (som lämnas den 15 april) redan nu?

Spikat och klart

Regeringen har idag fattat beslut om planeringsavisningar för komplettering av Försvarsmaktens budgetunderlag för 2009 samt anvisningar för Försvarsmaktens verksamhet under 2008.

”- I dag tar vi första steget i formande av den färdplan som krävs för balansering av Försvarsmaktens ekonomi, genom nya planeringsanvisningar för Försvarsmakten. Med detta lägger vi en god grund för att åstadkomma långsiktigt hållbara lösningar på Försvarsmaktens långsiktiga ekonomiska problem”, säger försvarsminister Sten Tolgfors i ett pressmeddelande och fortsätter:

”De besparingsåtgärder som försvarsmakten redovisat ger stora konsekvenser för verksamheten, en del av sådan karaktär att regeringen bedömer att verksamheten behöver genomföras”

Regeringens tanke är att Försvarsmakten måste spara på fasta kostnader, mer än rörliga, för att en ekonomi i långsiktig balans skall kunna uppnås. Och det är ju i sak helt rätt, men sådana besparingar värker inte ut i första taget och om de skall göra det de närmaste åren, måste drastiska beslut som rör fasta kostnader beslutas i närtid.

Frågan är vad regeringen tycker att Försvarsmakten skall göra, respektive inte skall göra, under återstoden av 2008, med tanke på att man avvisar de förslag som Försvarsmakten har presenterat?

– Vi kommer att behöva lägga ytterligare sparbeting och dessutom ta en kredit, säger Jan Salestrand vid Högkvarteret.

En sådan anslagskredit måste normalt betalas tillbaka nästa år.

– Problemen gäller inte enbart 2008 utan också 2009. Kan jag låna i år? Ska jag betala tillbaka det nästa år, då är det ett jätteproblem. Samtidigt ger de strukturella besparingar som regeringen efterlyser inte effekt förrän om några år, säger Håkan Syrén bekymrat till Svenska Dagbladet.

Nåväl, det positiva är att Tolgfors pressmeddelande andas mer vilja till samarbete med myndigheten än tidigare uttalanden (vilket jag menar är en nödvändighet för att man skall kunna uppnå de mål som sätts upp).

I en annan SvD-artikel bekräftar Tolgfors att de aviserade besparingarna i höstens finansplan, ligger fast:

– Min bedömning kvarstår, huvuddelen av de besparingar som indikeras i finansplanen kommer efter 2010. Det är ett besked som är viktigt att lämna, säger Sten Tolgfors.

Planeringsanvisningarna ligger nu glädjande nog på Försvarsdepartementets hemsida. Jag återkommer efter läsning!

Gör inte Saab bilar?

I den alltid lika roliga ”vänsterspalten” i Svenska freds tidning PAX, återfinns idag följande betraktelse:

”Bilar eller bomber?

Till kategorin ”Det hade jag ingen aaaaaning om” kan nu centerpartisten Eva Selin Lindgren (c) sälla sig. Hon är suppleant i försvarsutskottet, sitter i en tekniknämnd, säger att hon har engagerat sig i frågor som rör både fredsrörelsen och mänskliga rättigheter – samt äger 25 aktier i försvarsindustrikoncernen och vapenexportören Saab. När Dagens Industri konfronterar henne med detta utbrister hon:

”Jag trodde att Saab gjorde bilar, gör de inte det?”