Frågestund om JAS Gripen

Under riksdagens frågestund idag ställde miljöpartiets Peter Rådberg en fråga om eventuell uppgradering av JAS Gripen till försvarsministern. Frågorna och svaren redovisas i sin helhet:

Anf. 69 PETER RÅDBERG (mp):

Herr talman! Jag har en fråga till försvarsministern.
Försvarsministern var ju i Motala i förrgår och hade en mycket öppen attityd till en ytterligare uppgradering av JAS till så kallad E/F-nivå. Det uttalande som försvarsministern gjorde i Motala tycker jag, milt sagt, är oförskämt. Jag tycker att det är en förolämpning mot riksdagen som förra våren tog ett beslut om en uppgradering från så kallad A/B-nivå till C/D-nivå med hänvisning till att det inte skulle bli någon ytterligare uppgradering före 2020.

Försvarsministern och regeringen brukar tala om stabilitet och långsiktighet i försvarets materielförsörjning samt att de operativa behoven ska styra. Båda dessa faktorer står i bjärt kontrast till den eventuella satsning som nu är på gång.

Min fråga till försvarsministern är: Vad gäller? Är det det som riksdagen beslutade i våras om en C/D-nivå eller är det super-JAS på E/F-nivå som gäller?

Anf. 70 Försvarsminister STEN TOLGFORS (m):

Herr talman! Det är kul att jag i alla fall får prata här för Miljöpartiet. Nu är det tydligen yttrandeförbud som gäller för regeringen. Ingen får tycka och ingen får tänka.

Så här ligger det till, Peter Rådberg. Det finns en Handlingsplan Gripen som är antagen och som jag som mitt första större beslut satte i gång. Den syftar till att uppgradera A-versionen till C-versionen. Den syftar också till ett demonstratorprojekt som pågår mellan nu och 2010 för att titta på nästa generations teknik, det vill säga vad kommer i perioden 2020 till 2040? Den utvecklingen behöver inte komma i gång förrän 2015, men Miljöpartiet tycker att ingen i regeringen eller ens i riksdagen, vad vet jag, får prata om vad som ligger 15 år fram i tiden.
Dimensioneringen av Sveriges flygvapen sker utifrån Sveriges behov, punkt slut. Däremot är det alldeles utmärkt om vi kan få en nordisk samverkan och delaktighet i teknikutveckling, om vi kan dela kostnader med andra och att vi får Gripenfamiljen att växa, inte minst i ett nordiskt perspektiv.

Det som gäller är att vi uppgraderar den nuvarande A/B-versionen av Gripen till C/D-version. Då får vi 100 plan av precis samma snitt. Det sänker kostnader och förbättrar möjligheten för Försvarsmakten att använda dem mångsidigt. Vad som kommer efter detta, Peter Rådberg, är det min och din skyldighet att förhålla oss till.

Anf. 71 PETER RÅDBERG (mp):

Herr talman! Tack för svaret. Försvarsministern säger att det är Sveriges behov som ska gälla. Vilka är då Sveriges behov om vi ska uppgradera till så kallad E/F-nivå? Riksdagen har ju, som jag sade tidigare, fattat beslut om att det räcker med C/D-nivå fram till 2020, och innan bläcket hinner torka kommer regeringen med ytterligare ett förslag om att uppgradera till E/F-nivå.
Det nya planet är en ombyggnad av det gamla, men det blir så många nya delar att man i praktiken kan tala om ett helt nytt plan till miljardkostnader. Det kommer naturligtvis att kosta skattebetalarna miljarder kronor. Det tycker jag är oacceptabelt.

Försvarsministern pratar om Sveriges behov. Vilka är behoven för Sverige att uppgradera från C/D-nivå till E/F-nivå?

Anf. 72 Försvarsminister STEN TOLGFORS (m):
Herr talman! Nu säger Miljöpartiet emot sig självt i varje inlägg. Vi talar ju om perioden efter 2020. För att vi ska ha något att tala om måste tekniken finnas på plats, annars har vi inget att ta ställning till.

Att livstidsförlänga Gripensystemet är ett mycket gott ekonomiskt alternativ för Sverige för att möta våra behov. Det är också det som skapar andras intresse för Gripensystemet att vi ser att det har så mycket teknisk potential för framtiden.

Den handlingsplan som riksdagen och jag har varit med och beslutat om ger grund för Norges och andra länders intresse för Gripen. För att testa på en flygande testbänk har riksdagen och jag beslutat om ett demonstratorprogram som pågår fram till 2010. Inga beslut är fattade. Vi förbehåller oss, precis som andra partier, rätten att tycka och tänka långsiktigt utan Miljöpartiets tillåtelse. Det går inte att 2019 komma på att vi behöver ett plan 2020. Man måste börja prata nu och utveckla teknik. Inga beslut är fattade.
…………………………..

Kommentar: Ministern vill göra gällande att frågan om en eventuell uppgradering till den E/F-nivå som norrmännen är intresserade av -under förutsättning att Sverige har samma typ- är en fråga för framtiden. Han säger att det är något som i så fall skall starta 2015. Men, om drivkraften i detta är en eventuell JAS-affär med Norge, då måste Sverige hålla samma tidtabell som grannlandet. Om Norge bestämmer sig för vilket plan de skall köpa, säg kring 2010, måste de veta att Sverige gör samma affär vid detta tillfälle. Den svenska regeringen måste således bestämma sig samtidigt som Norge, det vill säga i närtid.

Som ministern säger själv, det går inte att 2019 komma på att man behöver ett plan 2020. Det går alltså inte att vänta till 2015 med att säga till Norge att vi skall ha samma sorts JAS om de måste ha besked om Sveriges åtaganden vid tidpunkten för ett norskt beslut kring 2010.

Ministern kommenterar "SuperJAS"

Försvarsministern besökte Motala under gårdagen, den främsta anledningen till det var naturligtvis Saab Underwater Systems med anledning av det avbrutna projektet TMS. Men besöket medförde också offentliga kommentarer kring frågan om eventuell ytterligare uppgradering av JAS Gripen till ”SuperJAS”.

Försvarsminister Tolgfors sade, enligt Corren, att han inte är negativ till tanken på att även Sverige skulle kunna byta till den tredje och starkare version av Gripen som erbjuds till Norge.

Correns reporter hänvisar till den Brännpunktartikel som folkpartiets försvarspolitiske talesman Allan Widman skrev i veckan, där han bland annat föreslog att Sverige skulle köpa lika många Gripen som Norge, 48 stycken. Det skulle öka möjligheterna att sälja Gripen till Norge och ge samordningsvinster.
Från Corren:

”Sten Tolgfors vill dock inte binda sig på något sätt i den frågan eftersom det är Sveriges behov som styr bland annat det antal Gripen Sverige behöver”.

”– Man dock säga att större gripenfamiljen blir, desto bättre är det för oss. Då kan vi vara med och dela på utveckling med andra. Det är så långt frågan har kommit”.

Bild: Ola Fagerberg, Corren

Kopplingen mellan klimat och säkerhet

Ta dig tid att titta på denna video. Den handlar om arbetet med den rapport som The CNA Corporation presenterade i april 2007: National Security and the Threat of Climate Change.

Det är saker på gång i USA kring detta, t.ex. vad gäller underrättelsetjänsten:

”(…) both Houses of Congress are now considering legislation that would put Federal intelligence experts to work studying the connection between climate change and national security. Both H.R. 2082 and S. 1538 would direct the Director of National Intelligence to submit to Congress, within 270 days of enactment, ”a National Intelligence Estimate (NIE) on the anticipated geopolitical effects of global climate change and the implications of such effects on the national security of the United States.”

Olika uppfattningar om informationen

På försvarsdepartementets ärendeförteckning inför morgondagens regeringssammanträde finns en beslutspunkt som lyder:

”Uppdrag till Ekonomistyrningsverket att lämna förslag till åtgärder för att säkerställa en tillförlitlig intern styrning och kontroll inom Försvarsmakten Fö2008//EPS”
Idag kom Försvarsmaktens begäran till regeringen om att få flytta 200 miljoner kronor från anslaget för materiel och anläggningar och 100 miljoner från anslaget för forskning och utveckling till förbandsverksamheten. Denna begäran är en är en komplettering till den tidigare hemställan om överföring av 550 miljoner från anslaget för materiel och anläggningar till anslaget för förbandsverksamhet. Det innebär att Försvarsmakten begär att totalt 850 miljoner omfördelas till förmån för förbandsverksamhet.

Att notera är dock den mening som återfinns på Försvarsmaktens hemsida:

”Hemställan var muntligt kommunicerad med Försvarsdepartementet före årsskiftet.”

Och det är ju något annat än vad försvarsministern har sagt.

Det som hittills har kommunicerats är att han strax före jul fick veta att försvaret hade brist på pengar. Tolgfors säger t.ex. till Expressen (länk ovan):

”Då ville man flytta 500 miljoner kronor från ett anslag till ett annat för att fylla hålen. Någon vecka senare fick Sten Tolgfors en chock. Då behövde man plötsligt 850 miljoner i stället.

– Det har växt mer än 300 miljoner över jul. Det är väldigt mycket pengar, en ökning på nästan 60 procent, säger Sten Tolgfors till Expressen.se”.

Tolgfors får JAS-frågor

Nu börjar interpellationerna och frågorna ramla in till Försvarsministern om en eventuell ytterligare uppgradering av JAS. Peter Rådberg (mp) är först ut med en interpellation. Det skall bli mycket intressant att höra Sten Tolgfors svar på frågorna.

Sista svarsdatum är satt till den 12 februari, bara att ge sig till tåls.

Filmtajm

Någon kanske är nyfiken på hur JAS Gripen marknadsförs? I denna film saknas inget. Här finns allvarstyngda män som går på rad med gemensamt mål, rök, mystik, trummor, närbilder på vapen, explosioner, en kvinna som sjunger. Ja hela paketet. ”GRIPEN The Wings of Your Nation”.

Nu skall ingen tro att detta är en speciellt speciell reklamfilm i denna kategori. Jag minns en busstransport med Försvarsutskottet i USA (i mitten av 90-talet). I bussen passade våra värdar på att visa lite film. Det blev en minnesvärd reklamfilm för Apache helikoptrar. Där hade man inte heller sparat på krutet, om uttryckets tillåts. Där hade man till och med fått med kvinnan som med barnet vid sin sida vinkade av mannen (piloten) när han skulle ut på uppdrag (i sin Apache) för att försvara nationen. Han vänder sig inte om. Och hon ser mycket stolt ut.

En vår att se fram emot

Statsrådsberedningen har meddelat vilka propositioner och skrivelser som avses lämnas till riksdagen under återstoden av riksmötet 2007/08.

Från försvarsdepartementet överlämnas följande propositioner och skrivelser för riksdagsbehandling före sommaruppehållet:

56. Multilateralt samarbete om strategiska flygtransporter (11 februari)
57. Ny lag om brandfarliga och explosiva varor (11 mars)
58. En utvecklad krisberedskap (18 mars)

Riksdagsbehandling efter sommaruppehållet men före utgången av 2008:

59. Behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen (maj)
60. Vissa sekretessfrågor på krishanteringsområdet (maj)

Av dessa är propositionen om ”En utvecklad krisberedskap” mest intressant. I den allmänna debatten kommer naturligtvis frågan om Räddningsverkets skolor att uppmärksammas, vilket indirekt också har att göra med om regeringen väljer att gå på tvärs mot Försvarsberedningens och många tunga remissvars invändningar mot den utredning (Alltid redo!) som ligger till grund för förändringarna. Det vore mycket anmärkningsvärt om regeringen väljer att ta den striden, mot det tvärsektoriella förhållningssätt som bland annat genomsyrar den strategi för säkerhet som riksdagen har antagit.

Det vore också anmärkningsvärt eftersom regeringen för andra gången går emot riksdagens sju partier (inom ramen för Försvarsberedningen). Första gången gällde det ju operativ krishantering och frågan om en funktion på myndighetsnivå. Nu gäller det ytterst hela samhällets krishanteringsförmåga.

För egen del ser jag också fram emot vad propositionen om multilateralt samarbete om strategiska flygtransporter kan bjuda på för eventuella överraskningar.

Utrikesdepartementet tänker bland annat leverera följande propositioner och skrivelser till riksdagen före sommaruppehållet:

38. Skrivelse: En nationell strategi för svenskt deltagande i internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet (31 januari)

Kort i taket! Den är pågång!

41. Proposition om fortsatt svenskt deltagande i fredsstyrkan i Kosovo (18 mars)
43. Skrivelse: Strategisk exportkontroll 2007 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden (18 mars)
45. Skrivelse med redogörelse för verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under år 2007 (18 mars)
46. Skrivelse: Sveriges samarbete inom Euroatlantiska partnerskapsrådet (EAPR) och Partnerskap för Fred (PFF) (18 mars)
47. Skrivelse: Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik 18 mars
48. Skrivelse om Sveriges politik för global utveckling 18 mars

Flying high

Alla som gillar korta blogginlägg eller är genuint trötta på diskussioner om JAS Gripen kan sluta läsa nu.

Till dig som fortfarande läser; häng med!
I tilläggsbudgeten 2007 föreslog regeringen att den under 2007 skulle få besluta om beställning av ombyggnad av upp till 31 stycken JAS 39 A/B till JAS 39 C/D och ett demonstratorprogram för eventuell vidareutveckling av JAS 39 Gripen.

Regeringen framförde att en handlingsplan för vidmakthållande och vidareutveckling av JAS 39 Gripen hade utformats av Försvarsmakten och att medel för detta ingick i den långsiktiga materielplanen. Handlingsplanen består dels av en ombyggnad av 31 stycken JAS 39 A/B till JAS 39 C/D åren 2007-2013, dels av ett demonstratorprogram åren 2007-2010 som syftar till att kartlägga och utgöra grund för framtida möjliga beslut om vidareutveckling. Regeringen beräknade kostnaden för detta till ca 4,1 miljarder kronor.
I vårbudgeten konstaterade regeringen också att handlingsplanen stöder exportsatsningar genom att potentiella exportländer ser en tydlig signal om satsning på JAS 39 Gripen eftersom produktionen förlängs, ett antal JAS 39 A/B kan nyttjas för export samt att befintliga och potentiella exportkunder genom demonstratorprogrammet får kunskap om utvecklingspotentialen i Gripensystemet.

Försvarsutskottets majoritet delade regeringens bedömning och anförde bland annat i sitt budgetbetänkande att den föreslagna planen ”för närvarande synes vara det mest kostnadseffektiva sättet att långsiktigt vidmakthålla och vidareutveckla JAS 39 Gripen. Eftersom alla plan efter ombyggnaden blir av samma typ JAS 39 C/D minskar kostnaderna för underhåll och vidmakthållande. Flygplanen ges även en längre livslängd än vad som annars skulle vara fallet”.

Utskottet skriver också att ”Den totala flygplansparken bör kunna reduceras till ca 100 flygplan. Därmed kan Försvarsmakten långsiktigt upprätthålla fyra stridsflygdivisioner med JAS 39 Gripen, vilket riksdagen har beslutat ska ligga till grund för försvarsplaneringen. I antalet finns även en reserv för haverier samt vissa utbildningsändamål”.

Sedan kommer utskottet in på tiden efter C/D-versionen:

”Det föreslagna demonstratorprogrammet under åren 2007-2010 syftar till att genom kunskapsuppbyggnad kartlägga och utgöra grund för kommande beslut om en eventuell vidareutveckling av flygplanssystemet efter år 2020. Utskottet bedömer att kostnaden för en framtida – mer omfattande – modifiering av JAS 39 C/D är betydligt lägre än att ersätta dem med ett -sannolikt utländskt- nytt stridsflygplanssystem omkring år 2020.

Utskottet framhöll vidare att demonstratorprogrammet ska genomföras i samarbete med internationella partner, vilket det också gör i och med att Norge har gått in i det samt senare även Danmark.

Notera särskilt det där med vidareutveckling efter år 2020. Detta var alltså det tidsperspektiv utskottet arbetade efter så sent som för ett drygt år sedan.

Riksdagens majoritet gav mandatet. (Mp) och (V) sade blankt nej. (S) duckade sig igenom frågan och lämnade följande kryptiska yttrande till Försvarsutskottets betänkande över tilläggsbudgeten:

”De nu föreslagna objekten fanns inte redovisade i budgetpropositionen för 2007. Regeringen har inte redovisat någon ny samlad investeringsplan i vårpropositionen. Vi socialdemokrater vill därför göra en samlad bedömning när regeringen i höstens budgetproposition redovisar de ekonomiska konsekvenserna av samtliga planerade beställningar de kommande åren, innan vi tar ställning till de nu aktuella materielprojekten. Vi förordar därför att riksdagen avslår de bemyndiganden som regeringen nu begär. Utgångspunkten är att investeringsplanen ska omfatta de materielprojekt som är nödvändiga för att de i de socialdemokratiska förslagen i försvarsbesluten prioriterade uppgifterna ska kunna genomföras”.

Fast vi måste backa lite till först. I ursprungsläget sades det att Sverige behöver 200 plan. Dessa blev (efter många långa års process) 143 plan och i samband med att beslutet togs om C/D-versionen var man nere på ett behov av 100 plan. Och nu talar Allan Widman (Fp) alltså om ett antal om 48 st.

Det skulle, lite enkelt uttryckt, innebära att Sverige har beslutat om 150 plan för mycket. Låt det sjunka in ett tag.
I höstens budgetproposition för 2008 utgiftsområde 6 ”Försvar samt beredskap mot sårbarhet” (sid 58)står det följande:

”Det är i materielförsörjningens tidiga faser som det föreligger störst möjligheter att styra processen. I dag karaktäriseras beslutsordningen av att regering och riksdag kommer in på ett relativt sent stadium i materielförsörjningsprocessen. Med tanke på de ekonomiska bindningar som staten gör i materielförsörjningen bör statsmakternas inflytande öka i tidiga faser i processen och stegvisa beslut med i förväg definierade kontrollstationer tillämpas i större utsträckning. Detta kommer även att bidra till att statsmakternas prioriteringar och inriktningar får ett större genomslag.
Regeringen ser därför över den rådande beslutsordningen i materielförsörjningsprocessen för att öka transparensen och skapa möjlighet till tidiga prioriteringar för riksdag och regering.

Kopplingen mellan utvecklingen av operativ förmåga och materielförsörjningen bör
också öka”.

Det där med ”materielförsörjningens tidiga faser” är möjligen redan överspelat. Inte kan Försvarsutskottets ledamöter, som gång efter annan i skarpa ordalag har krävt transparans och att utskottets/riksdagens reella inflytande skall öka, finna sig i att det kommer en rad om detta i vårens tilläggsbudget, när allt är klappat och klart? Det borde vara ett gemensamt intresse för alla partier, ja alla riksdagsledamöter oavsett vad man tycker i sakfrågan.

Till sist kan jag inte annat än se fram emot kommande skrivningar i framtida budgetar (dvs. om idén med en satsning på ”Super-JAS” överlever Finansdepartementet) när regeringen skall försöka få ihop något klokt om vilka säkerhetspolitiska och operativa behov man anser talar för denna satsning.

Riksdagsledamöter från alla partier, förenen eder!
De som är för satsningen kan kanske tycka att det bör gå rätt till denna gång, utifrån demokratiska principer om insyn och tidigare löften om att koppla materielinvesteringar till operativa krav etc. Detta bör dessutom underlätta en senare debatt i sakfrågan, eftersom man då kan argumentera just i sak och inte bara grotta ner sig i procedurfrågor.

Läsvärt

Blogginlägg nummer 400 sedan starten den 11 februari 2007 handlar om försvarsekonomi. Jag har först nu uppmärksammat Bo Pellnäs artikel i Expressen den 19 januari. Den förtjänar genomläsning. Han tar upp både Försvarsmaktsinterna orsaker till försvarets pengaproblem, likväl som orsaker som går att härleda till den politiska nivån.