Försvarsmakten redovisar orsaker

Försvarsmakten inkom igår till regeringen med sitt svar på regeringens anmodan att förklara orsakerna till kostnadsfördyrningarna. TT/SvD redovisar här.

Bland de åtta punkter som Försvarsdepartementet begärt att få redovisade återfinns frågan om varför Försvarsmakten ändrat bedömningen av det ekonomiska läget i förhållande till budgetunderlaget för 2008 som lämnades till regeringen i mars 2007. Försvarsmakten skriver i sitt svar att de viktigaste orsakerna är knutna till konsekvenser av den fortsatta reformeringen. Det understryks också att det i budgetunderlaget för 2008 fanns osäkerheter som Försvarsmakten till alla delar inte kunde förutse.

Den öppna delen av Försvarsmaktens redovisning finns att läsa här.

Försvarsmakten delar in fördyringarna i fyra områden:

Försvarsmaktens omställning/ reformering
• Utgörs av fördyringar som Försvarsmakten självt har fattat beslut och med stark och direkt koppling till Försvarsmaktens reformering. De kunde inte förutses i budgetunderlaget p g a reformeringens omfattning och komplexitet. Exempel är löne- och verksamhetsmedel kopplade till NBG 08, införandet av nytt förbandsutbildningssystem samt stöd kopplat direkt till insatsverksamheten.

Försvarsmakten övrigt
• Utgörs av fördyringar vilka bedöms nödvändiga av verksamhetskäl t ex beslut om antalet avgångar med SP, dels uteblivna rationaliseringar m a a FFU eller alltför optimistiska antaganden avseende egna initierade rationaliserings- & effektiviseringsåtgärder.

Yttre omständigheter
• Utgörs av fördyringar föranledda av orsaker som Försvarsmakten inte kan råda över, t ex resultat av centrala förhandlingar om löner och pensioner.

Regeringsbeslut
• Utgörs av fördyringar som Försvarsmakten inte kan råda över och är föranledda av beslut från regeringen i form av t ex minskade ekonomiska ramar eller andra beslut vilka inte har finansierats fullt ut.

Det finns mycket att kommentera i Försvarsmaktens redovisning, men låt mig för tillfället bara välja en sak: Förskjutning rationalisering av central ledning.

I ett tidigare blogginlägg länkar jag till siffror från Försvarsförvaltningsutredningen, bland annat när det gäller administration. De tål att plockas upp igen när Försvarsmaktens i sin redovisning skriver följande:

”Planeringen för 2008 har visat att de förväntade besparingarna inom Försvarsmakten inte har genomförts i den utsträckning som beräknats för innevarande år. Exempelvis har de planerade kostandsreduktionerna inom administration inte fullt ut kunnat genomföras i den takt som var planerad. Till stor del kan denna försening kopplas till att PRIO måste vara infört innan rationaliseringen kan tas ut. Detta ger en försämring 2008 om 140 mkr. Denna försämring kommer delvis att bestå över tiden”.

Inkalla ett dreamteam!

SvD:s Mikael Holmström vilar inte på tangentbordet. Idag skriver han om den ”summering och bedömning” av Försvarsmaktens ekonomiska läge som försvarsministern har delgett regeringskretsen och som SvD tagit del av. Den bekräftar allvarliga ekonomiska problemen för åren 2009-2011:

”Det samlade underskottet för förbandsverksamheten kan vara 4,5 till 6 miljarder på de tre åren efter 2008”.

Ministerns summering ger uttryck för att det är ”direkt kontraproduktivt” att omfördela de av Försvarsmakten begärda 850 miljoner kronor från materiel och utveckling till drift. Försvarsministern kritiserar också de åtgärder av panikartad karaktär som skall spara in de återstående 650 miljoner som saknas. Ministern konstaterar helt riktigt att det inte löser några ekonomiska problem utan bara flyttar fram dem i tid och ”i värsta fall även ackumulerats”.

Departementet begär därför en detaljerad redovisning av vilka konsekvenser panikåtgärderna får för verksamheten, försvarsförmåga och Sveriges internationella relationer.

Det är lätt att hålla med ministern. Det blir dyrt att panikspara och anslagsöverföringar löser inga problem på djupet. Frågan är bara vad Försvarsmakten skall göra istället, under rådande omständigheter?

Försvarsministern borde omedelbart kalla in en samling kunniga individer som från sätta sig med Försvarsmaktens perspektivplan och räkna igenom de egentliga kostnaderna för den föreslagna verksamheten. Det är ett faktum att perspektivplanen får stort genomslag i kommande beslut kring verksamhet och organisation. Om man vill komma till rätta med Försvarsmaktens ekonomi även långsiktigt, måste verksamhet och kostnader hänga ihop redan från början. Det finns nog skäl att förmoda att perspektivplanens kostnadsberäkningar inte är alldeles fullständiga.

Det bästa beslut Sten Tolgfors kunde fatta just nu, vore att kalla in de tre som genomförde den så kallade Försvarsförvaltningsutredningen, nämligen: Peter Lagerblad, Ola Hedin och Tobias Steen. Dessa tre skulle kunna gå igenom dels läget i allmänhet och dels studera de förslag som både Försvarsmakten lägger nu för att dra i nödbromsen samt de beräkningar som ligger till grund för Försvarsmaktens perspektivplanering. Gärna med förstärkning i form av miljöpartiets superekonom Lennart Olsen (som ingick i utredningens referensgrupp). Ett dreamteam!

Anm. Om någon har förträngt de kostnadsökningar mellan 1997-2004 som utredningen redovisade, rekommenderas följande slideshow från utredningens redovisning vid Sälenkonferensen för några år sedan. Studera särskilt bilderna 2-10 där en hel del intressanta jämförelser redovisas.

Inträdet är ett faktum

Igår höll jag mitt inträdesanförande för Kungliga Krigsvetenskapsakademien avd. V. Temat var Klimatförändringarnas etablering som säkerhetspolitiskt hot och till min stora glädje accepterade Peter Haldén, FOI, att opponera på mitt anförande. Det gjorde han, som förväntat, med den äran och resultatet kommer så småningom att publiceras i Gula Tidskriften.


Det känns bra att kunna bidra med ett nytt ämnesområde till akademien. Jag är väldigt övertygad om att varje säkerhetspolitisk analys som saknar klimatförändringsperspektivet kommer att betraktas som grund, ja till och med obsolet framöver.


I en rapport, The Budgets Compared: Military vs. Climate Security, som publicerades idag skriver den amerikanska tankesmedjan IFPF bland annat följande:

”Accepting his Nobel Peace Prize, Al Gore called on the nations of the world to mobilize to avert climate disaster ”with a sense of urgency and shared resolve that has previously been seen only when nations have mobilized for war.”

”This report measures in fiscal terms how far our own nation has to go to reach that goal. For the 2008 fiscal year, the government budgeted $647.51 billion for military security. It budgeted $7.37 billion to slow climate change. (…) For every dollar allocated for stabilizing the climate, the government will spend $88 on achieving security by military force. (…) The government is allocating 99% of combined federal spending on military and climate security to military security”.

Vidare konstaterar IFP:

”In addition to laying out the disparities between the two budgets and analyzing where the money is going, this report traces the connections between military and climate security, including the following:

  • Climate change will create enormous problems for the U.S. military, as the military itself has confirmed.
  • The U.S. military contributes to the problem of climate change more than any other single institution worldwide.
  • The Bush administration’s foreign policy of leading with one (the military) and largely ignoring the other (stabilizing climate) are the two most prominent causes of the United States’ loss of standing in the world.

Begränsad övervakning i Ryssland

Utrikesminister Bildt skriver på sin blogg att OSSE har fått inbjudan från Ryssland att sända valobservatörer inför presidentvalet i början av mars. Ca 70 personer inbjuds att följa valrörelsen under ca fyra dagar.

Bildt skriver:

”Att detta inte ger möjlighet till någon rimlig och saklig och allsidig bedömning av valrörelsen är lika uppenbart som det med all sannolikhet är avsiktligt. Det som förblir lite av ett mysterium är den osäkerhet och nervositet som dessa allt hårdare begränsningar på möjligheten att observera val i Ryssland innebär”.

I Financial Times kan man läsa att ”Europe’s leading election watchdog has warned Moscow that it will scrap its monitoring of Russia’s presidential poll on March 2 – weeks after it boycotted parliamentary voting – unless its observers can start work next week.

The Organisation for Security and Co-operation in Europe’s elections arm said it wanted permission to send a ”core” team of 20 observers to Russia next week. The national authorities have said observers cannot arrive before February 28.

The OSCE’s Office for Democratic Institutions and Human Rights said the restrictions ”don’t give us enough time for any kind of meaningful observation”.

(Helt apropå klipper jag in en filmsnutt för de som eventuellt har missat utrikesministerns framtoning som 17-åring.)

Snöbollen rullar vidare

DN:s Gunnar Jonsson skriver idag om att det underskott Försvarsmakten dras med 2008 (ungefär 1,5 miljarder) blir minst lika stort för vart och ett av de kommande tre åren. Nu avkrävs Försvarsmakten månadsvisa budgetrapporter till regeringen.

– De hittills föreslagna åtgärderna är av nödstoppskaraktär. Flera gör att kostnaderna ökar de kommande åren i stället, säger Sten Tolgfors till DN.

Jo precis. Jag hoppas bara att detta kan leda till berättigad krismedvetenhet inom och utom regeringen. Om det inte tas krafttag i strukturen, inklusive hårda prioriteringar, baxas bara denna snöboll framåt i tiden. Den växer och blir större. Panikbromsningarna blir mer panik än broms (och ”kostar” ytterligare pengar på sikt).

DN skriver att frågan om överföring mellan anslagen avgörs i vårbudgeten och att en ny försvarsproposition kommer till hösten.

Ovanpå allt detta kommer en proposition om att ingå ett avtal kring strategiskt transportflyg (SAC, Strategic Airlift Capability) nu i februari. Man kan undra vad det kostar. Men å andra sidan är ju det motiverat utifrån operativa krav (transportera sig till insatsområden).

Det är däremot inte en (ytterligare) uppgradering av JAS. Det skall också klämmas in i materieplanen under våren. Antingen i form av ett informellt men bindande besked till Norge (vilket måste förankras med socialdemokraterna utifall det blir regeringsskifte 2010 plus att det går på tvärs mot den öppnare materielanskaffningsprocess som riksdagen fattat beslut om i flera år), eller formellt i vårbudgeten eller allra senast i budgetpropositionen för 2009 (vilket vore demokratiskt betydligt bättre).

Det är ju faktiskt så att man bara behöver lägga pussel med Norges tidsplan för anskaffning av nya stridsflygplan för att förstå att det svenska beskedet måste komma i närtid. Nästa sak att fundera över är hur man från statsmakterna skall agera för att se till så att det inte blir en svensk uppgradering oavsett om Norge väljer JAS Gripen eller ej.

Tillbaka till försvarsministerns uttalanden i DN.

”Sten Tolgfors vill inte föregripa Försvarsmaktens svar på regeringens frågor men tror att många bäckar små har blivit större. Budgetunderlagen på förbandsnivå har brustit, liksom uppföljningen. Där heter lösningen ökad politisk kontroll”.

Försvarsmakten skall rapportera månadsvis till försvarsdepartementet. Jag ställer mig frågande till nyttan med denna åtgärd. Möjligen kan det bidra till att den politiska ledningen inser hur djupa de strukturella problemen är, och att det får upp känslan av ansvarstagade över de rattar och kranar det faktiskt är upp till politiker att vrida på. I så fall är det en bra åtgärd. Men det är ju naturligtvis inte en åtgärd som i sig förbättrar situationen eller rättar till några problem.

Sossarna på dekis

”Nuderaffären” har en utrikes- och försvarspolitisk koppling som jag tänkte ta upp idag.

Mona Sahlin sade i samband med att Per Nuder petades från sin post som talesman i ekonomiska frågor att han inte har den lust och engagemang som krävs.

Samtidigt kom det fram att hon hade erbjudit honom positionen som utrikespolitisk talesman för socialdemokraterna. Sahlin citeras i SvD:

–Annars var vi egentligen överens och jag har också erbjudit Pär Nuder andra uppdrag bland annat som utrikespolitisk talesman som han sagt nej till. Men han kommer att ha en viktig och stor roll även i fortsättningen.

Vad kan man dra för slutsatser av detta?

För det första att Mona Sahlin inte tycker att laget behöver toppas inom det utrikes- och säkerhetspolitiska området. Politikområdet ses väl förmodligen inte som något vinnande kort inför valet 2010, inget som socialdemokraterna vill göra något stort nummer av, men som något som av tradition betraktas som tungt och fint. En tillräckligt bra ”gubbhylla” helt enkelt.

För det andra undrar jag vad den nuvarande talesmannen i utrikespolitisska frågor, Urban Ahlin, tycker om det här? Jag tycker att Ahlin är duktig, senast vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen gjorde han bra ifrån sig. Det kan inte vara kul att veta att man i partiledarens ögon är helt utbytbar och att man är kvar därför att Nuder sade nej.

Det är beklämmande att socialdemokraterna behandlar både försvars- och utrikesfrågorna som lämpliga ”rockadplattformar”. Anders Karlsson (s) blev ordförande i Försvarsutskottet och Nuder skulle ha blivit utrikespolitiker, inte för att de brinner för dessa frågor direkt (inte vad jag har kunnat se i varje fall) utan därför att andra personer skulle ta över deras positioner.

Socialdemokraterna hade kunnat välja en annan väg, i enlighet med traditioner från förr.

Föredömet har talat i Davos

”We have the future in our own hands. A global agreement to combat climate change must be reached; for example, a rational handling of the climate change challenge must be made politically possible in every major economy of the world. I firmly believe that global business has a key role to play since political reservations often are based on a fear that local business will be disadvantaged through a global agreement.”

Vem har sagt detta i Davos måntro?
Jo allas vår Lars G. Josefsson, Vattenfall.

Vattenfall, detta föredöme.
(Ironi går väl fram här. Det gör det väl?)

"Klimatförändring i Östersjöområdet – igår, idag och imorgon"


Air temperature changes for the Baltic Sea basin from 1871-2004, shown as deviation from the 1961-1990 mean value. Bars represent annual values, the black curve shows the smoothed data.

I en ny bok sammanställs forskningsresultat om regional klimatförändring i Östersjöområdet.

Puff från SMHI:s hemsida:
”Arbetet som tillkommit genom Östersjösamarbetet BALTEX har genomförts av ett 80-tal forskare från 13 länder. Bland resultaten framgår att temperaturökningen i Östersjöområdet varit större än den globala förändringen under 1900-talet. En sammanställning av flera olika klimatscenarier visar också på en stor framtida ökning i temperatur (4-6 grader för svenska förhållanden fram till slutet av 2000-talet), ökad årsnederbörd, minskad utbredning av snö- och istäcken. Boken tar också upp konsekvenser av klimatförändringar för ekosystem, både till lands och till sjöss”.
Läs mer i pressmeddelandet, här.

Krisa inte

En helt ovetenskaplig uppskattning är att försvarspolitiker ägnar 80 % av sin tid till att tänka på frågor som har med det militära försvaret att göra.

Det är ganska irrationellt, ur många olika aspekter. Vi kan ju nämligen vara helt säkra på att kriser av olika slag kommer att drabba landet -hela eller delar- och att frågan om strömavbrott inte är ett om utan ett när och hur omfattande. Med andra ord helt andra tidsperspektiv och sannorlikhetsperspektiv än det väpnade angreppet.

När medvetenheten om att kalla kriget var slut sjönk in, ja då försvann ”Om kriget kommer”, med dess anvisningar om hur man skulle göra, från telefonkatalogen. Någon motsvarighet till detta ”skyltfönster” i varje hem finns väl inte längre. Så det gäller nog för var och en att bära med sig lite baskunskaper.

DN bistår dock med instruktioner. Civilförsvarsförbundet står för kunskapen:

”På landsbygden är återkommande strömavbrott inget ovanligt. Men de senaste årens stormar har även drabbat tidigare förskonade bostadsområden. Många undrar handfallet hur man klarar matlagning och värme – och vad i all världen gör man med toaletten?

Klimatförändringarna för bland annat med sig blåsigare väder. Men teknikberoendet gör oss sårbarare när tekniken fallerar, konstaterar Jan Alsander, utbildningschef på Civilförsvarsförbundet.

– I dag har vi tappat mycket kunskap. På 1800-talet visste alla hur man håller värmen och lagar mat utan el. Rätt hanterat är ett strömavbrott inte farligt. Man behöver inte vara orolig för att det är mörkt, menar Jan Alsander.

– Under 99,9 procent av mänsklighetens historia har vi klarat oss utan el. Med lite kunskap och förberedelser har vi en mental beredskap, och det är det allra viktigaste”.

Läs vidare här.

Förhandlingar med diktatur – avtal med demokrati

Det handlar mycket om JAS Gripen här på bloggen just nu.

Idag fattade regeringen beslut om att sälja sex Gripen och ett radarövervakningssystem till Thailand. Det kan ju framstå som väldigt lägligt, nu när parlamentet precis har öppnat igen (i måndags) efter 16 månader av militärdiktatur.

Mikael Östlund, pressekreterare åt försvarsminister Sten Tolgfors, trycker också på just detta i sina kommentarer:

”- Militärjuntan upplöste sig den 22 januari. Ett nytt parlament har tillträtt och man har utsett talman och vice talmän. Inom kort förväntas också en premiärminister utses. Så Thailand är inte längre en militärdiktatur”, säger han till TT.

Inte när avtalet skrivs under, nej. Men under tiden som avtalet förhandlades fram. Betyder inte det någonting? Nej, formellt sett gör det -otroligt nog- inte det. Vi har ju inga demokratikriterier i den svenska exportlagstiftningen. Men stridigheterna inom landet finns det däremot kriterier för. Men även denna gång kommer man att bortse från det. Allt annat vore en ren sensation.

Innan avtalet kan träda i kraft krävs att ett godkännande av Inspektionen för strategiska produkter (ISP), som granskar all vapenexport från Sverige. Försäljningen av stridsflygplanet Jas Gripen till Thailand har dock fått ja från de svenska myndigheter som behandlar vapenexport vid två tillfällen redan; för tolv respektive tio år sedan. Därutöver behandlade ISP frågan när den bindande offerten lämnades över till Thailand för två år sedan . Då kom, som brukligt är, Försvarets materielverk till ISP med en underrättelse om att man tänkte lämna anbud. Den godkändes. Detta var alltså före militärkuppen. Man gjorde med andra ord bedömningen vid andra omständigheter än de som var rådande under den sista förhandlingstiden.

Man har förhandlat klart med en militärdiktatur, men man skriver under kontraktet med en demokratiskt vald regering. Denna demokratiskt valda regering har minst en sak gemensam med sin föregångare: Man har att hantera den väpnade konflikten i de södra delarna av landet.

Anm. Det var inte precis solklart att försäljningen skulle komma upp vid dagens regeringssammanträde. Man hade valt att maskera det ganska kraftfullt i följande paragraf (eller rättare sagt, jag gissar att det var i följande paragraf):

”9 Framställning från Försvarets materielverk om bemyndigande att förnya samt utöka internationell överenskommelseFö2007/2498/MIL(delvis)”.

Man kan jämföra det med ett annat av dagens beslut, som då framstår som ett under av tydlighet:

”8 Framställning från Försvarets materielverk om att få förhandla och ingå kompletterande avtal avseende JAS 39 Gripen med UngernFö2008/5/MIL”.