NATO-debatt i Finland

Försvarsministern i Finland, Jyri Häkämies, har väckt uppseende när han inför Atlantsällskapet (en medboragrorganisation som lobbar för Natomedlemskap och nära relationer till USA) deklarerade att Finland och Sverige tillsammans bör gå med i NATO, och att Norge och Island bör gå med i EU.

Ministerns tal fick igår stark kritik den gröna arbetsmarknadsministern Tarja Cronberg. Till Helsingin Sanomat säger Cronberg att:

”Häkämies’ idea of common Nordic interests within NATO is a completely incorrect assessment (…) Norway and Denmark are close to US interests, Sweden’s tradition is being non-allied, with an emphasis on crisis management. Finland emphasises its own credible defence. Only Finland is looking for security guarantees from NATO – not the other Nordic Countries”.

Försvarsutskottets ordförande, Kimmo Kiljunen (s) vill att regeringen förklarar om Häkämies uppfattning delas av regeringen eller ej?

Häkämies uttalanden fick också Björn Månsson, HBL, att i en ledare bland annat utbrista:

”Men tänk om Finland och Sverige vore medlemmar i Nato?” utbrast Häkämies, och gick sedan igenom för- och tja, just det, bara fördelarna. Några avigsidor råkade han inte hitta. Hans lista i fyra punkter är värd en liten – kritisk – genomgång.
Då Häkämies tror att en ”kunnig och aktiv nordisk grupp av länder” med 24 miljoner invånare skulle uppfattas positivt och ha en viss tyngd i Nato utgår han från något slags blocktänkande som är främmande för Nato. Då han betonar de positiva följderna för relationerna EU-Ryssland i form av svensk och finländsk Rysslandsexpertis och medverkan i Nato-Ryssland-rådet, dryftar han inte alls eventuella nackdelar. Även om Finland och Sverige inte bör jämföras med Ukraina eller Georgien vet vi att Ryssland ogillar tanken på Nato som rågranne. Och vore Finland och Sverige betjänta av att våra Rysslandsrelationer förutom till EU:s binds också till Natos?

Särskilt kontroversiell är Häkämies tredje punkt. Han betonar vikten av tillgång till amerikansk militärteknologi, och tror på inbesparingar ”om vi på bred nordisk front skulle rikta in våra anskaffningar på USA”. Har vår försvarsminister inte hört talas om EU:s ambitioner att främja den europeiska försvarsindustrin? Och tror han att Sverige lägger ned sin militära flygplanstillverkning till förmån för amerikansk import? För att få ihop till fyra fördelar (men alltjämt inga nackdelar) påminner Häkämies om Natos säkerhetsgarantier. Men valde förstås inför detta Atlantforum att inte se dem i relation till EU:s motsvarande klausul som träder i kraft med Lissabonfördraget. Man väljer väl ord efter publik. Häkämies slutsats är sedan med förlov sagt platt formulerad: ”På många sätt skulle det fungera väl om alla i Norden skulle tillhöra allt.”

Utöver Finlands och Sveriges Natomedlemskap vore ett norskt och isländskt EU-medlemskap enligt Häkämies ”till fördel”. Och så föregriper han den pågående danska debatten om de fyra undantagen i EU genom att hoppas att landet skulle delta i unionens försvarspolitiska samarbete. Homogenitet är hans enkla recept. President Tarja Halonen valde i går att avvisa en kommentar till Häkämies tal med att Sverige nog kan svara för sig självt. Det samma gäller förstås Norge och Island i relation till EU.

Trots sin visionära form väcker Häkämies utspel ändå några frågor: Vilken bild av Finlands utrikespolitik skapa detta i det övriga Norden? Ökar inte osäkerheten, frågetecknen?
Har samlingspartiet blivit så stort på sig att partiet unnar sig en egen utrikespolitik utöver regeringens? Är det kall beräkning att saml låter försvarsminister Häkämies agera murbräcka, låt vara att han nu backas upp också av nya utrikesministern? Hade talet aldrig hållits i denna form om inte avgående sdp-ledaren Heinäluoma hade provocerat fram det?

Ja, är det inte illavarslande om en ministers markeringar väcker fler frågor än vad de förmår besvara?”

GD lämnar Räddningsverket

Göran Gunnarsson vill sluta som generaldirektör för Räddningsverket den 1 juli.

Gunnarsson motiverar sitt beslut med att verksamhetens fokus har förflyttats till organisationskommittén, till den förhandlingsperson som ska se över fortsatt utbildning vid skolorna i Skövde och Rosersberg och till den särskilda kommitté som ska avveckla Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för Psykologiskt Försvar.

”Snart fattar riksdagen beslut om att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska inrättas från 1 januari 2009. Det är en utveckling jag helhjärtat stöder. Jag är övertygad om att den leder till ökad samhällsnytta, som ju bör vara styrande för all offentlig verksamhet” säger Gunnarsson.

Ny webbportal för krisinformation

Nu finns en myndighetsgemensam webbportal för krisinformation: www.krisinformation.se. Portalen ger information från myndigheterna före, under och efter en kris. Dess främsta uppgift är att vid kris vägleda medborgarna till relevant information.

Före krisen informerar portalen om hur svensk krisberedskap fungerar. Under krisen ger portalen en översiktlig bild av händelseförloppet och hänvisar till myndigheter och andra som har ansvar vid en kris.

Det är Krisberedskapsmyndigheten som ansvarar för utveckling, drift och förvaltning av webbportalen.

Oppositionen samlad om krisberedskapen

Så är det då justerat och klart, Försvarsutskottets betänkande med anledning av regeringens proposition Stärkt krisberedskap – för säkerhets skull. I betänkandet behandlar utskottet förslaget om nedläggning av Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar. Vidare behandlas ett antal förslag som väckts i motionsyrkanden. I övriga delar av propositionen har utskottet inte tagit ställning.

Intressant att notera är att det till betänkandet är fogat 9 gemensamma reservationer från oppositionen (s, v, mp).

Innehållet i betänkandet är inte särskilt upphetsande, majoriteten försvarar propositionen i alla delar. Värt att notera kanske ändå kan vara de skrivningar utskottet gör om individens eget ansvar vid kris (något som Civilförsvarsförbundet arbetar aktivt med):

”En väl fungerande krisberedskap kräver medvetenhet om det personliga ansvaret och kunskap på alla nivåer om hur man snabbt och effektivt agerar i händelse av en kris. Individerna utgör den grund på vilken samhällets krishantering vilar. Samhällets beredskap och de nya hotbilderna är mer komplexa än tidigare. Det pågår också en utveckling där de traditionella informationskanalerna såsom mönstring och civil- och värnpliktsutbildning minskar i betydelse i och med att allt färre ungdomar kommer i kontakt med försvaret.
Utskottet konstaterar att det finns ett stort behov av samhällsinformation om säkerhetspolitik, försvar, krisberedskap och skydd mot olyckor. Utskottet anser i likhet med regeringen att målet bör vara att skapa en större kunskap om och förtroende för samhällets förmåga i dessa frågor hos samtliga aktörer i samhället.
En central del i kommunikationen bör vara att förklara ansvarsfördelningen mellan den offentliga sektorn och individen när det gäller samhällets säkerhet, dvs. vad som kan förväntas av den offentliga sektorn respektive vad den enskilde själv bör ta ansvar för.”

Foto: Melker Dahlstrand

Widman vill ensa Gripenflottan

Allan Widman (fp) har ställt en fråga till försvarsminister Sten Tolgfors. Han vill fasa ut JAS 39 A/B ur aktiv flygtjänst och därmed uppnå den ensade Gripenflotta som det senaste riksdagsbeslutet (100 st i C/D-version) syftade till:

”Sverige har beställt serieleverans av JAS Gripen i tre omgångar: 1982, 1992 och 1997. År 2007 beslutades att uppgradera 31 flygplan av den första versionen Gripen (JAS 39 A/B) till den modernare versionen av Gripen (JAS 39 C/D). Därmed skulle Gripenflottan ensas till 100 flygplansindivider, allihop i versionen JAS 39 C/D. Huruvida det blir någon ytterligare serieversion av Gripen (Super-JAS/JAS 39 E/F) till följd av en affär med Norge är fortfarande en öppen fråga. Vinsten av investeringen i uppgradering till en ensad svensk Gripenflotta är lägre framtida sammanlagda kostnader för tekniskt vidmakthållande och underhåll (…) En ensad flotta ger därför också vinsten av enhetliga procedurer för det svenska flygvapnet när de bara behöver flyga med en version av Gripen. Investeringen av varenda flygtimme i JAS 39 C/D bär därmed mot framtiden och bidrar till flygförarens förmåga också till skarp internationell insats. Eftersom det synes sannolikt att antalet flygtimmar inte kommer att öka de närmaste åren torde det vara ändamålsenligt att snarast möjligt fasa ut JAS 39 A/B ur aktiv flygtjänst.
Vad avser försvarsministern att vidta för åtgärder så att de ekonomiska och operativa vinsterna av en ensad Gripenflotta snarast möjligt kan realiseras?”

Allan Widman kommer att få anledning att ställa samma fråga igen, om Norge antar offerten på 48 JAS Gripen E/F och Sverige därmed anskaffar/bygger om ett tiotal plan av de 100 som Riksdagen har fattat beslut om. Då har vi nämligen återigen ingen ensad Gripenflotta. Och det är ju dyrt, som Widman påpekar.

Mer av samma

I Fokus senaste nummer ställs frågan ”När avgår ÖB?”:

”Håkan Syrén är i praktiken satt under ekonomiskt förmyndarskap av försvarsminister Sten Tolgfors. Han har två veckor på sig att i det närmaste halvera det redan två gånger halverade försvaret. Han beskylls för att sakna kontroll över verksamheten, som beskrivs i termer av »fritt fall«. Han får hård kritik för att hans underlydande försökt dölja misstankarna om tortyr i Kongo. Han har order från politikerna att fördubbla Sveriges utlandsstyrkor. Och han vägrar att stödja Saab och FMV:s planer på att köpa »Super-Jas«.
Den fråga som det just nu viskas om i försvarskretsar är: »Varför avgår han inte?« Hur mycket stryk tål ÖB? (…) Åter: Hur mycket pallar karln? – Kopiöst mycket, svarar de som känner Håkan Syrén.”

För några dagar sedan, den 1 maj, publicerade Expressen ett debattinlägg från statssekreterare Håkan Jevrell. Tyvärr finns det inte på nätet, låt mig därför skriva av den i sin helhet:

”Försvaret måste sköta ekonomin

Försvarsmakten är en självständig myndighet, med precis samma ansvar för att nå verksamhetsmålen och hålla sin budget som alla andra myndigheter. Det är tydligt att det finns stort behov av bättre uppföljnings- och prognosverksamhet, samt stärkt finansiell styrning inom Försvarsmakten. Berndt Grundevik varnar for ”nya besparingar” -som om det fanns sådana planerade (27/4). Det är missvisande. Regeringen har inte lagt något sparkrav alls på Försvarsmaktens förbandsverksamhet. De besparingsförslag som den senaste tiden återgetts i medierna är Försvarsmaktens egna och är növändiga därför att Försvarsmakten själv drar över sitt anslag. Besparingsförslagen är ännu ej redovisade för regeringskansliet. Försvarsmaktens ekonomi bedömdes vara i balans så sent som for ett år sedan, när man presenterade sitt budgetunderlag för 2008. Mål och medel bedömdes då av Försvarsmakten själv vara i balans. Detta förvandlades på nio månader till ett underskott på 1,5 miljarder kronor inom förbandsverksamheten. Försvarsmakten räknar med fortsatta underskott på 1,5 miljarder kronor per år i förbandsverksamheten även för åren efter 2008.

Detta är inte en hållbar situation. Regeringen har därför gett försvarsmakten i uppdrag att till 15 maj ta fram förslag på långsiktiga och strukturella förandringar. Målet är att budgeten ska vara i balans för förbandsverksamheten från år 2010. Svensk försvarspolitik står infor en genomgripande förnyelse de kommande åren. I slutet av året avser regeringen att lägga en proposition om försvarets framtida inriktning och dimensionering.

Målet är att förslaget om försvarets nya inriktning ska träda i kraft 2010. I förslaget kommer framtidens uppgifter och utgifter balanseras mot varandra. Då kan inte försvarsmakten bära med sig en ryggsäck av tidigare underskott i flermiljardklassen. Det skulle undergräva försvarsmaktens framtida verksamhet och omöjliggöra balansering av framtidens uppgifter och utgifter. Försvarsmakten bär ansvar för underskottet i dagens förbandsverksamhet och att återställa balansen på anslaget.

Håkan Jevrell (m)
Statssekreterare, försvarsdepartementet”

Jag trodde tonen hade mildrats något från departementets sida gentemot Försvarsmakten. Men som synes slår man ihärdigt på samma trumma.

Dagen efter, den 2 maj, publicerar Expressen ett debattinlägg av officer Carl Bergqvist. Inte heller den finns tillgänglig på nätet, så jag skriver av den också:

”Fr.o.m. nästa år kommer Sverige att ha en lägre försvarsbudget än Norge. Vi har sedan många år en betydligt mindre försvarsmakt än Finland till en mycket högre kostnad. Idag har vi t o m ett mindre försvar än Danmark.

Till skillnad från andra länder dras vi i Sverige med ett system för interndebiteringar inom Försvarsmakten med en stor mängd fiktiva pengar som aldrig kommer någon till nytta, förutom att på pappret öka statens omsättning. Det förband där jag arbetar har idag en budget där 16 % går till ren verksamhet (övningar, ammunition, drivmedel etc). Resten är hyror, löner etc. För drygt 10 år sedan var siffran 50 %, trots en betydligt lägre budget. Sunt förnuft säger att vi inte kan fortsätta att ha ett system där Försvarsmakten betalar s.k. marknadsmässiga hyror till Fortifikationsverket. Säger ett förband upp kontraktet för en byggnad i syfte att spara höjs ofta hyrorna för övriga byggnader. Alla inser att Försvarsmakten ej kan hyra andra lokaler än de FortV erbjuder. F 21 kan ju inte säga upp kontraktet med FortV för att det är för dyrt i Luleå och istället hyra lokaler av ett annat bolag i Kiruna.

2001 var Försvarsmaktens lokalkostnader 2,3 mdr kr. 2007 hade de sjunkit med knappt 200 milj, trots att mer än hälften av förbanden lagts ner. Som jämförelse kan nämnas att hyreskostnaderna för hela det danska försvaret är lägre än för ett genomsnittligt svenskt förband. Här kan man spara miljardbelopp i försvarsbudgeten.

Jag uppmanar försvarsministern att redovisa (och media att följa upp) hur stora delar av försvarsbudgeten som går till ren övningsverksamhet och materielinköp. Resterande delar redovisas separat i internationella insatser, lokalhyror, löner, resor, pensionsavgångar, materielhyror, materielinköp, FoU. Jag har en ganska bra aning om svaret, men det har inte drygt 99 % av skattebetalarna.

Lägg inte ner ytterligare av kärnverksamheten! Rationalisera istället kringfunktionerna.
Carl Bergqvist
Officer”

Bergqvists debattinlägg speglar väl den del av det ekonomiska ansvaret som inte myndigheten själv kan ta. Det ankommer på regeringen (och riksdagsbeslut). I det uppdrag som ligger till Försvarsmakten, inför redovisningen den 15 maj, finns inget klartecken till att angripa stödmyndigheterna. I det läget väljer ÖB och försvarsmaktsledningen att gå fram med det de kan röra; kärnverksamheten. Min förhoppning är dock att Försvarsmakten redovisar i maj hur man tycker att man bör hantera de delar som har med stödmyndigheterna att göra, och som man faktiskt själv äger.

Jag har sagt det förut. Det kommer att slå tillbaka, om man helt inriktar sig på grundorgnisationen. Kanske tom bli dyrt, vi vet ju inte ännu hur den inriktningsproposition regeringen aviserar till slutet av året ser ut. Med andra ord formas just nu en fabrik utan att vi vet vad den skall producera.
Foto Scanpix

I efterdyningarna av Gripen-offerten

Dags för lite uppföljning av JAS Gripen-offerten till Norge.

Socialdemokraterna vacklar, eller i varje fall verkar Anders Karlsson (ordförande i Försvarsutskottet) göra det. Han sade den 28 april till TV4-nyheterna att (s) inte i dag kan säga om de står bakom offerten eller inte. Partiet menar att Sverige först måste bestämma vilket försvar landet ska ha innan stora nedskärningar görs och vill att regeringen kallar till partiledaröverläggningar (varför då, kan man undra? En sådan övning ger vare sig större insyn, mer inflytande för riksdagen eller för den delen diskussioner som bygger på såvärst mycket sakkunskaper, av fullt naturliga skäl).

Anders Karlsson ser en risk för att satsningen på ett Superjas kommer att ta pengar från övriga försvaret:

”- Det här är inte en uppgradering, utan i praktiken nya plan. Man ska bland annat sätta in en ny motor och flytta landningsställen.”

Till SVT:s Rapport säger han:

”-Vi kan varken säga ja eller nej förrän vi får se underlaget, säger Anders Karlsson (s), ordförande i försvarsutskottet.”

Han ser en risk för att satsningen på ett Super-Jas kommer att ta pengar från övriga försvaret och påpekar att ÖB inte ställt sig bakom offerten.

Karlsson pekar också i Sydsvenskan på att ÖB Håkan Syrén inte stött offerten och fortsätter ”Det sägs att hela försvarsbudgeten äts upp. Det är väl inte bara tomma ord.”

Om Karlsson har partiet med sig på denna osäkra linje bör regeringen (både i Norge och Sverige) dra öronen åt sig. I Sverige måste det betyda ”underkänt” för regeringens sätt att sköta förankringsprocessen, med tanke på att socialdemokraterna hittills alltid varit med på varenda JAS-satsning som föreslagits. I Norge måste man bli nervös med tanke på att offerten måste gälla även efter ett eventuellt regeringsskifte 2010.

Peter Rådberg (mp) har KU-anmält regeringens förfarande. I sin begäran om granskning skriver han bland annat:

”Enligt en tidningsuppgift (SvD 26/4) beslöt regeringen på sammanträdet den 24/4 att Sverige ska uppgradera 10 befintliga Jas-plan till E/F-standard. Riksdagen har tidigare medgivit att regeringen får uppgradera 31 JAS-plan av C/D-modell så att antalet uppgår till sammanlagt 100 st. Utgifterna för detta ingår i det beställningsbemyndigande som riksdagen har givit. Något medgivande att anskaffa ytterligare JAS-plan varken av C/D eller E/F-modell finns således inte. I och med detta regeringsbeslut och överlämnandet av offerten till Norge av Försvarsminister Sten Tolgfors har regeringen förbundit sig ett ekonomiskt åtagande som man inte har rätt att göra utan att först få riksdagens bemyndigande. Regeringen borde enligt Miljöpartiets mening först ha begärt ett nytt beställningsbemyndigande i tilläggsbudgeten för att täcka framtida utgifter till följd av den lämnade offerten. Med tanke på det ekonomiska osäkra läge som Försvarsmakten nu befinner sig i är det utmanande att göra nya åtaganden i Jas39 Gripen-projektet. Det är inte heller motiverat av några försvarspolitiska behov.

Regeringen föregriper den försvarspolitiska beslutsprocess som nu pågår. Enligt Miljöpartiet strider regeringens förfarande mot Regeringsformen, 9 kap: ”10 5 Regeringen får icke utan riksdagens bemyndigande taga upp lån eller i övrigt ikläda staten ekonomisk förpliktelse. Lag (1988:1444).”

Tolgfors själv gav sig ut på hal is i Rapport i söndags, dagen innan offerten överlämnades. Hans förklaringsmodell går ut på att en Jas-affär med Norge inte innebär att Jas-projektet i Sverige kommer att få några nya pengar utöver det som redan är planerat. Han säger också att Sverige inte kommer att bygga några nya Jas-Gripenplan till det svenska flygvapnet, även om Norge väljer att köpa den nya sk EF-versionen av Jas. I stället handlar det om att bygga om 10 av de 100 Jas-plan som det svenska flygvapnet kommer att disponera i framtiden.
”- Hur många plan Sverige sen vill ha långsiktigt, om vi vill ha fler, det är ett beslut som är alldeles upp till oss själva och som tas i helt annat sammanhang, säger Sten Tolgfors”.

Detta är ett märkligt resonemang av flera skäl. Först om det är ett nytt plan eller ej: Saab själva kallar i varje fall demonstratorn ”the next generation”. Allan Widman redogör i samma Rapport-inslag som Tolgfors för att det är ett ”nytt” plan. Men oavsett hur man definierar det, så är det så att riksdagen har givit klartecken för en C/D version, inte en E/F (oavsett om det är 10 eller 48 man talar om). Sedan om pengarna: Inga nya pengar till Gripen säger Tolgfors. Innebär det att ett eventuellt ja från Norge betyder att E/F skall finansieras inom befintlig materielbudget? I så fall är det ytterligare om- och utflyttningar som måste ske, utöver redan aviserade besparingar. Ett sådant resonemang låter ju till synes bra; det kommer inte att kosta något extra. Men räkna med konvultioner inom Försvarsmakten och andra delar av industrin när det står klart att det är andra verksamheter som får ”betala”.

Afghanistanopinion på DN-debatt

Professor Ulf Bjereld skriver på DN-debatt idag om en SOM-undersökning som visar att svenska opinionen är djupt splittrad när det gäller svensk militär närvaro i Afghanistan. En och annan kanske förvånas över att vänsterpartister och miljöpartister är bland de starkaste förespråkarna för svensk trupp. Var tredje svensk tycker att Sverige ska dra sig ur den militära operationen i Afghanistan. Lika många ställer sig negativa till ett trupptillbakadragande. Opinionen är splittrad över blockgränsen. Man blir inte förvånad av att centerpartisterna är de starkaste motståndarna, följda av socialdemokraterna.

Bjereld redovisar att dubbelt så många är positiva till engagemanget i Afghanistan som Nato-sympatisörerna. Han tolkar detta som att det beror på att Sveriges militära uppdrag i Afghanistan är frivilligt, medan Natomedlemskap skulle innebära bindande militära åtaganden.

Några axplock…

…ur dagens försvarsdebatt:

1. Arméinspektör Grundevik skriver på Expressens debattsida idag.

2. I SvD skriver Trond Lydersen, ekonomijournalist på Aftenposten bl.a. följande:

”Det vore naivt att tro att ekonomiskt pressade amerikaner inte påminner den norska regeringen om just detta: ”Ska ni vara med och dela på bördan för att Uncle Sam ska ha ett försvar som kan rädda er i framtiden – eller ska ni köpa flygplan från en liten granne i öst?”Det kan mycket väl vara så att den norska regeringen allvarligt funderar på att köpa svenska flygplan – men att sedan faktiskt göra det är en helt annan sak. Något annat än amerikanska jaktplan vore en stor överraskning.”

3. I DN kan man läsa att det antal plan som Sverige köper sannolikt inte bli fler än tio. Försvaret kommer heller inte att få några ”nya” pengar utan beställningen finansieras inom den tioåriga Jasplan som redan beslutats om (drygt en miljard per år avsätts till Gripenprojektet).

Låt mig kommentera uppgiften om tio JAS E/F. Om det är korrekta uppgifter så låter det konceptet som om man avser lägga dessa tio plan ovanpå de 100 som man nyligen beslöt skulle uppgraderas till C/D – för att få alla flygplan i samma version. Om detta finns det olika uppfattningar inom regeringskonstellationen. Allan Widman (fp) har ju t.ex. föreslagit att man skall införskaffa 48 E/F plan och låta sig nöja med dessa.

Under alla omständigheter kanske det kan vara logiskt att avbryta uppgraderingen av 100 C/D-plan tills dess att man vet hur det blir med Norgeaffären, eller i alla fall fundera över vilka konsekvener det skulle få. Man kanske också ska föregripa en norgeaffär (i alla fall som ett alternativt scenario) i de beräkningar som just nu Försvarsmakten håller på med och som skall redovisas i maj.

"Sverige innfrir Norges flykrav"

Såhär skriver Aftenposten idag angående den pågående Gripendebatten i Sverige.

”Problemet er at Sverige for bare noen få måneder siden besluttet at de skulle oppgradere 31 av sine gamle fly. Dermed vil alle Sveriges 100 jagerfly være av den gamle, oppgraderte typen. Nyinvesteringer i milliardklassen kan dermed bli en innenrikspolitisk nøtt, særlig når det svenske forsvaret står foran kraftige nedskjæringer.”

Dagbladet skriver bland annat:

”- Vil det styrke JAS Gripens kandidatur som norsk kampflyleverandør dersom også Sverige kjøper det nye JAS-flyet?
– Viljen fra svensk side til å satse på dette flyet, vil være en styrke. Utover dette, ønsker jeg ikke å kommentere saken nærmere før vi har fått gått nøye gjennom hva som faktisk står i tilbudene, sier Jarle Ramskjær.
– Ikke fått beskjedForsvarsminister Anne-Grete Strøm-Erichsen har tidligere uttalt at hun helst ser at Sverige skaffer seg samme fly som Norge.
– Det er viktig både med hensyn til kostnadene og muligheten for å oppgradere, sa Strøm-Erichsen etter jagerflydemonstrasjonen onsdag.
Underdirektør Ann Kristin Salbuvik i Forsvarsdepartementet er kjent med at representanter fra svenske myndigheter kommer til kampflymøtet på mandag.
Forsvarsdepartementet vil ikke kommentere opplysningene i Svenska Dagbladet om at den svenske regjeringen lover at også Sverige vil kjøpe det nye JAS-flyet, dersom Norge velger kampfly fra söta bror.
– Vi har ennå ikke fått en slik beskjed fra regjeringen i Sverige, og kommer ikke til å kommentere dette i helga, sier Salbuvik til Dagbladet.no.”

Under rubriken ”Svenskene bøyer seg” skriver Dagens Näringsliv ”Kjøper det samme jagerflyet som Norge.”